Många kommuner tvekar ta emot flyktingar
Kommunen är den sista länken i kedjan för att en flykting ska kunna inleda ett normalt liv i Finland. Det finns stora variationer i hur kommunerna fyller sitt ansvar. Bland tvåspråkiga kommuner tar Helsingfors emot flest: dryga 500 kvotflyktingar och personer som beviljats asyl. 2014 tog tretton av de tvåspråkiga kommunerna inte emot en enda flykting.
Flyktingkatastrofen på Medelhavet har bidragit till att EU-länderna nu diskuterar sin flyktingpolitik. Hundratals människor drunknar på väg till Europa bara i år.
Läs också
Första anhalten på väg till Europa är Italien som har tagit emot 54 000 flyktingar. EU-reglerna för asyl säger att en flykting ska ta kontakt med myndigheterna i det första land hen kommer till. Sammanlagt har 102 000 flyktingar kommit till Europa i år.
Situationen i mottagarländerna har blivit ohållbar och nu föreslår EU-kommissionen att medlemsländerna ska dela på bördan och hjälpa människor i nöd. Bland annat Estland och Finland har protesterat mot en högre flyktingkvot och påpekat vikten av frivillighet. Finland motsatte sig dock inte en fördelning av kvoterna. Om en fördelning sker betyder det att den finländska kvoten kan öka med cirka 800 flyktingar.
För tillfället tar Finland emot 1 050 kvotflyktingar. Dessutom sökte knappa 3 700 personer asyl i fjol, 1 300 beviljades asyl eller uppehållstillstånd. Jämförelsevis sökte 81 000 personer asyl i Sverige, 35 000 personer fick asyl eller uppehållstillstånd. I Sverige diskuterar man införandet av en kvot för kommunerna för att sprida flyktingarna jämnare i landet. I slutändan är det den enskilda kommunens beredvillighet att ta emot människor i nöd som avgör flyktingarnas fortsatta liv.
Hur är läget i de finländska kommunerna? Kommuntorget har samlat in statistik och på kommunkartan ser du hur samtliga kommuner på fastlandet tar emot flyktingar.
Bland de tvåspråkiga kommunerna ser vi att till exempel Hangö inte syns i statistiken för 2014. Staden tar nämligen emot flyktingar vart tredje år. I Sjundeå behandlas som bäst en motion om att ta emot flyktingar. Lovisa sade nej till flyktingar i fjol på grund av bostadsbrist ska behandla ärendet på nytt 2016.
Av de tvåspråkiga kommunerna har endast Ingå och Mörskom inte behandlat ärendet över huvudtaget.
Trenden är att större orter tar emot mera flyktingar än små. Därför ståtar huvudstadsregionen och Åbo i täten på tabellerna över det totala antalet flyktingar i kommunerna. Österbotten tar också en större andel av kommunerna emot flyktingar än i Nyland. Sju av sexton nyländska kommuner tog inte emot flyktingar år 2014 medan samma siffra i Österbotten är tre av fjorton kommuner som inte tar emot flyktingar.
Då man ringer runt till ledande kommunpolitiker stöter man ibland på negativa attityder.
– Vår kommun har en tendens att hålla fast vid sin traditionella identitet, säger en politiker.
En annan politiker hänvisar till att budgeten i kommunen är stram och att det finns andra ”bekymmer” som ligger högre på prioriteringslistan.
Kommunerna kan inte tvingas ta emot flyktingar. Det är alltså upp till partierna i kommunfullmäktige att välja.
Research: Oskar Karlsson, Axel Nurmio.
Kolla in Kommunkartan! Genom att föra pilen över Finlands karta ser du det aktuella flyktingläget i varje kommun på fastlandet. Kommunkartan är en tjänst från Finlands Kommunförbund och fylls på kontinuerligt med data, speciellt för de 49 tvåspråkiga kommunerna.
