När solpanelerna på taket till Hagaparkens skola tas i bruk står solenergin för ungefär 20 procent av elförsörjningen i skolan. – Det här är helt kostnadsneutralt för staden. Vi minskar utsläppen och sparar på sikt stora summor, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Det är en mulen dag då Kommuntorget besöker Hagaparkens skola i Hangö där företaget Forus som bäst installerar solpaneler på taket. Det finskspråkiga gymnasiet i Hangö är en av de tolv byggnader i Hangö som ska få solpaneler på taket.

– Det tar ungefär en vecka att installera solpanelerna, beroende på hur taket ser ut. Det allra enklaste är tak som vetter mot söder och har en 45 graders lutning, säger Eero Oksanen Forus vd och grundare.

Hagaparkens skola är den femte byggnaden i Hangö som får solpaneler på sitt tak. Stadshuset, Halmstadsgården, räddningsverket och tekniska och miljöverket i Hangö har redan utrustats med solpaneler.

Foto: Johanna Sandin.

Tidigare under dagen har Oksanen och Strandell talat med eleverna i skolan om kolneutralitet och om vilken skillnad förnybar energi som till exempel solenergi har för klimatet och miljön.

– Hangö vill vara föregångare när det gäller solenergi och det här stärker vår image som en miljömedveten stad, säger Strandell.

Hangö är med i projektet Kolneutrala kommuner (Hinku). Hinku-kommunerna har förbundit sig att före 2030 minska växthusgasutsläppen i sina respektive områden med 80 procent från 2007 års nivå. Solpanelerna är ett led i den processen, men Strandell poängterar att det är viktigt att projektet drivs med ekonomiska förtecken.

– Gröna värden är naturligtvis viktiga, men när det gäller solpanelerna i Hangö finns det också pengar att förtjäna, säger Strandell.

För Hangö stad är solpanelerna som Forus bygger och installerar kostnadsneutrala. Det är Forus som står för investeringarna i solkraftverken. Ett solkraftverk av den här storleken kostar omkring 100 000 euro. Hangö stad förbinder sig att köpa all den elektricitet som solkraftverken producerar till ett pris som är marginellt under det pris Hangö betalar för elektriciteten ur elnätet.

– På det sättet ser vi till att det inte finns någon ekonomisk risk för staden, också om elpriserna skulle sjunka, säger Strandell.

Efter drygt tio år har Forus fått tillbaka sina pengar och då övergår solkraftverken i Hangö stads ägo.

– Efter det är all den elektricitet solkraftverken producerar så gott som gratis för Hangö. Solpanelerna har en livslängd på g 35 år och på sikt kan vi spara in flera miljoner euro, säger Strandell.

På sommaren då det är mycket sol och lite verksamhet i skolan kan solkraftverket som bäst täcka nästan hela energibehovet. Över hela året är andelen el som kommer från solpanelerna runt 22 procent.

– För tillfället används den el solpanelerna producerar direkt i byggnaden. På sikt kan vi få bättre ackumulatorer som gör det möjligt att lagra elen och använda den till exempel på natten, säger Oksanen.

Var det här ett enkelt beslut i stadsstyrelsen?

– Det var ganska enkelt eftersom projektet på lång sikt är ekonomiskt positivt för Hangö. Solkraftverk är också mycket lättare och snabbare att starta upp än vindkraft, säger Strandell.

Om det för solkraftverk tar ungefär ett halvår från beslut till installation kan motsvarande process, enligt Strandell, ta upp till tio år för vindkraft.

– Fördelen med vindkraft är naturligtvis att det blåser på natten också, då skiner ju inte solen, säger Strandell.

Han tycker att andra kommuner kunde inspireras och ta modell av Hangö.

– Det behövs alltid någon som brinner för frågan och ser till att den går framåt. I Hangö är det jag som axlar den rollen, säger Strandell.

Läs också Björn Månssons blogg: Stenkolsfritt – fint, men dyrt

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *