Har du funderat på vad det kostar att ha en egen bil? Söker du en förmånlig lokal för ett föreningsmöte i ditt bostadsområde? Glömde du att stänga av ljuset hemma när du åkte till stugan? Svaren på dessa vardagliga frågor kan sökas i framtidens smarta städer.

Öppen data, lösningar som utnyttjar den senaste tekniken, omsorg om miljön och resursanvändning. När man talar om smarta städer handlar det i grunden om ett tänkande som sammanför flera globala trender.

Globala megatrender

Inom stadsutveckling följer man globala megatrender och tar in dem i städernas planering och verksamhet för att åstadkomma en dynamisk utveckling. Runt om i världen talar man om digitaliseringen av  den offentliga sektorn, robotisering och ny teknologi i vården, öppen data, delningsekonomi och satsningar på klimatsmart energiproduktion.

Helsingfors stad har svarat på trenderna med ett mångårigt utvecklingsprojekt,  FiksuKalasatama.

– Det var tidigare biträdande stadsdirektören Hannu Penttilä som kom med idén att göra Fiskehamnen till ett område för experiment och utveckling, säger Veera Mustonen från Forum Virium som ansvarar för projektet.

En av orsakerna till att man valde just Fiskehamnen var att företagen Helen och ABB redan satsat på ny teknik då de bygger energinätet i området med möjligheter för uppföljning och styrning av användningen.

Öppen data ger möjligheter

I dagens samhälle ökar betydelsen av data på alla nivåer. Du som användare av tjänster skapar hela tiden ny data som sparas. Kommunerna skapar också mängder av data om sin infrastruktur. Uppgifter om t.ex. kollektivtrafik, trafikljus och servicepunkter har länge funnit sparade i olika register. Trenden att öppna data gör denna information tillgänglig för alla att använda. I framtiden gör förbättrad öppen data att vi kan spara både pengar och resurser.

Utöver den data som redan samlas in behövs hela tiden mer information om invånarnas vardag för att kunna optimera t.ex. avfallshanteringen. Därför tar man i bruk fler och fler sensorer av olika typ som sparar data om omgivningen.

Klimatsmart lokalt

De globala klimatproblemen känns inte alla gånger relevanta i vardagen. I Helsingfors söker staden sätt att påverka både produktionen och användningen av energi. Energibolaget Helen satsar på lokal solenergi men också på att utveckla elnätet så att det blir smartare. I Fiskehamnen kan invånarna följa med sin energikonsumtion så att de kan mäta enskilda apparaters användning. Möjligheter att styra och följa sin konsumtion leder i längden till effektivare användning av den producerade energin. I Fiskehamnen får man information om avfallshanteringen via sensorer, men har ännu inte kommit så långt att man som användare betalar för hur mycket man lämnar, eller att man kunde få betalt för värdefull återvinning.

Effektivare resursanvändning med delningsekonomi

I framtidens Fiskehamn har långt ifrån alla invånare en egen bil. Däremot har de tillgång till olika typer av gemensamma elbilar. Redan nu finns platser för laddning i husbolagens parkeringsgarage.

– Vi utnyttjar modern teknik för att tillåta användare att komma in i områdets garage utan särskilda nycklar, berättar Mustonen.

Smart användning av utrymmen satsar man på genom att ansluta alla gemensamma utrymmen till ett gemensamt system där man kan boka t.ex. ett mötesrum i ett husbolag eller i den lokala skolan.

Innovationsplattformar och människor

Ganska snabbt stöter man på termen innovationsplattform då man pratar om smarta städer. Tanken är att ge utrymme för att utveckla staden i en avgränsad miljö där det är enkelt och kostnadseffektivt att prova nya saker. Nya produkter eller tjänster kan testas och staden hjälper till med att undanröja hinder. Det kan handla om att hitta en samarbetspartner eller lösa ett problem med att få tillstånd.

– Jag vill kanske tala om testplattformar istället, då det annars kan vara svårt att förstå vad det handlar om, säger Veera Mustonen.

På frågan vad som är viktigast i FiksuKalasatama vill hon lyfta fram invånarna och hur de deltar i alla processer och ger input till utvecklingen.

– Utveckling från ett bottom-up perspektiv är möjlig då verktygen finns i var och ens ficka.

Även om teknologi leder till utveckling handlar den smarta staden i slutändan ändå om människors livskvalitet. I projektet FiksuKalasatama har man tagit detta som ledstjärna och utgår från att målet är att ge människor mer tid att leva – en extra timma varje dag.

Bekanta dig med handboken för snabba försök: Nopeiden kokeilujen keittokirja (PDF)

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *