Kristinas blogg 11.7.2017 Kristina Wikberg

Följ med mig på SuomiArenan

Här är min fotoblogg, följ gärna med.

Nu tackar jag för mig. Min blogg slutar nu. Det har vart roliga dagar här i Björneborg. Tack #SuomiAreena. Sista fotot är jag själv speglad i ett skyltfönster 🙂

Vad blir det av landskapen? Ska de bli statens förlängda arm eller ett nytt ”förvaltningsrådd” ?

Här är Maarit Feldt-Ranta, som deltog i panelen och Eva Storgårds, som följde med i publiken.

Nu börjar programmet. Det sjungs sånger, landskapssånger. Publiken sjuger med och jag känner igen sången ”Jag gungar på högsta grenen…”, fast den sjungs på finska. Den är Birkalands landskapssång.

Så här går originalet, skriven på svenska av Zacharias Topelius:

En sommardag i Kangasala

Jag gungar i högsta grenen
af Harjulas högsta ås;
vidt skina de blåa vatten,
så långt de af ögat nås.
Af Längelmänvesis fjärdar
där skimrar ett silfverband,
och Roines älskliga vågor
i fjärran kyssa dess strand.

Nu debatterar Jari Koskinen, vd för Kommunnförbundet,  Maarit Feldt-Ranta, styrelsemedlem i Kommunförbundet och minister Anu Vehviläinen Jari Koskinens förlag om att man kunde organisera ordna riksdags-, landskaps-, och EU-valet på en gång. Ministern motsätter sig hårt med motiveringen att landskapen inte hinner förbereda sig.

På gatan träffar jag Merja Hannus, som jobbar för Samfundet Finland-Ryssland. Vi jobbade tillsammans när den rysk-finska vänortskonferensen ordnades i Åbo i vår. Här står plötsligt Merja med blå ballonger och är så söt och glad.

 

Nordens tid är nu

Tankesmedjan Agenda lyfter fram det Nordiska med en panel som diskuterar gränshinder och samarbete på både finska och svenska.

Bland publiken hittar jag Finn Berg, Grankulla stadsfullmäktiges viceorförande. Han är första gången med här och han har egentligen kommit för att se och höra sin dotter, Antonia Berg, som jobbar för MTV3.

Jag finns också bland publiken, men jag trycker mig mot husses trygga ben.

 

Diskussion om tredje sektorn med Folkhälsan.

Professor och Folkhälsans styrelseordförande Mats Brommels, som också berett valfriheten, forskaren Siv Sandberg och folktingssekretaren Markus Österholm diskuterar hur tredje sektorn ska klara sig i framtiden. Redaktör Baba Lybeck leder diskussionen.

Folkhälsan har stor legitimitet som en icke-vinstbringande aktör, säger Mats Brommels, som tror på att människorna i framtiden kommer att välja Folkhälsan just därför. Siv Sandberg nämner simskolorna som ett exempel på vad Folkhälsan gör. Hon tycker också att det nu är viktigt att reformerna ros i land.

Markus Österlund säger att det behövs både strukturer, som god lagstiftning, och fria individuella val, för att trygga svensk service i framtiden. Ett exempel är ”påverkansorganen” i landskapen – de borde göras om till nämnder med ordentliga uppgifter.

Vd Stefan Mutanen avslutar med att säga: kom ihåg kommunerna – de har en central roll också i framtiden. Och då blir ju jag också glad!

Dagen börjar på Rådhuset med minister Vehviläinen & co.

Torsdag morgon börjar med kaffe på det gamla anrika Rådhuset i Björneborg. Det är Kommunförbundets Jari Koskinen, Finansministeriets Anu Vehviläinen och Stiftelsen KAKS:s Antti Mykkänen som bjuder.

Minister Vehviläinen säger att hon anser att reformerna absolut nu måste föras till slut, det är ett väsentligt samhällsintresse att så sker. En helt ny lag om valfriheten i social- och hälsovården kommer att beredas och ges till riksdagen p.g.a. grundlagsutskottets tuffa betänkande. Jari Koskinen säger att alla kommande val borde slås ihop till en enda dag. Då kunde röstningsprocenten höjas till samma som i Sverige (där den är omkring 85 procent).

Här är Kommunförbundets starka kvinnotrio, Hanna Kaukopuro-Klemetti, Hanna Tainio  och styrelseordförande Sirpa Paatero på mottagningen.

I den nyaste KAKS utredningen har man frågat kommunfullmäktigeledamöterna om de vill ställa upp i landskapsvalet. Resultatet var att centerpartisterna har den minsta viljan att ställa upp av alla partier.

Här är Timo Reina, vice vd på Kommunförbundet. Han lovar att läsa min svenskspråkiga foto-blogg.

Hotellnatt nr. 2.

Nej vad jag ångrar mina hårda ord om Kylpylähotelli Yyteris smutsiga fönster. Nu har jag fått mitt straff. Hotellnatt nr 2 blev värre. Jag hamnar 33 km utanför Björneborg i ett ruggigt och slitet hotell i Harjavalta för ett hutlöst pris om 239 euro.

Observera: 239 euro!

Det är igen Visit Pori Oy som tycks ha monopol på hotellen och som delar ut dem enligt väntelista. Det här godkände jag visserligen i maj då jag efter lång väntetid fick erbjudandet, men att för Hotelli Hiittenharju betala samma pris som för New York eller London är nog både lurenrejeri, bluff och båg. Usch för hutlösa hotellpriser och urusel standard. Jag tror att det inte lönar sig att komma hit och övernatta mera. Det här blev nog droppen som fick bägaren att rinna över för mig.

Så här ser rummets nedslitna stol ut som jag jobbar på.

Onsdag 12.7.2017.

SFP dansar och har Big Party.

När jag kommer till SFP:s mingel så skrålar discomusiken och på scenen pågår en vild dans med Anna-Maja Henriksson och Stefan Wallin samt regeringens Antti Kaikkonen, Kimmo Sasi och ett antal supportar. Här dansas det nog tillsammans utan hämningar!

Så här ser det ut när SFP släpper loss.

Stämningen är yr och vild – det är fullsmockat med folk – och här bjuds rosévin för alla törstiga strupar.

Med på bahian är också presidentkandidat Nils Torvalds och Carl Haglund, som säger att han nästat jobbat ihjäl sig – men ser glad ut ändå.

Nordiska ministerrådet

Här diskuteras Finnairbesättningens språkkunskaper med kansler Thomas Wilhelmsson från Helsingfors universitet, riksdagsman Eva Biaudet, Christina Dahlbom från konsultbolaget Miltton, kommunikationschef Mary Gestrin vid Nordiska ministerrådet och Finnairs personalchef Eija Hakakari (längst till höger).

Helsingin Sanomat hade i dag en felaktig artikel om att Finnair slopar språkkunskaper i finska och svenska för kabinpersonalen, vilket har diskuterats ett flertal gånger i många forum. Eija Hakakari förnekade bestämt.

Idel glada miner i strålande solsken: Thomas Wilhelmsson, Eva Biaudet och Christina Dahlbom.

Terrorhot ? Bussar stänger gatorna

På eftermiddagen stängs de centrala gatorna och platserna i Björneborg med stora bussar, kanske för att blockera möjliga terrorattacker i lastbilar. Är det för att republikens president Sauli Niinistö är på plats?

Svenska Litteratursällskapet om mångkulturalism

På eftermiddagen ordnar SLS en bra paneldiskussion om mångkulturalism. Vädret är soligt och så här ser det ut när publiken efteråt vill fota paneldelagarna.

Innergården vid stadshuset i Björneborg är full av finlandssvenskar som försvarar det mångkulturella i Finland.

Professorn i historia Henrik Meinander deltar i panelen. Han säger att Finland var ett mycket mera mångkulturellt land än Sverige ännu på 1800-talet. Då hörde vi till det ryska imperiet som sträckte sig nästan ända ner till Medelhavet.

Henrik Wolff, Yrkshögskolan Arcadas rektor, med äkta maka sitter också i publiken.

Likaså Håkan Mattlin, numera pensionerad från undervisningsministeriet. Han har via Stiftelsen Tre Smeder varit med om att finansiera Kommunförbundets projekt ”Intergration på svenska”. Jag berättade lite om projektets goda resultat.

Sol och glass

När solen börjar skina blir det genast lång kö till glasskioskerna i Björneborg.

Rosenlew muséet – den intressantaste platsen just nu i Björneborg.

Svenska Kulturfonden i Björneborg och Erik Rosenlew bjuder på finlandssvensk brunch på Rosenlew muséet i Björneborg.

Vi befinner oss i ett sädesmagasin som byggdes år 1860 för att klara av hungersnöden. Tänk att 10 procent av Finlands befolkning dog.

Det här är ett litet museum som i dag står för industriell design och en berättelse om hur industrialismen spred sig. Vi lyfter en skål för republiken Finland 100.

Sädesmagasinets stora fönster.

Känner du igen grytorna ?

Finlandssvenska författare på olika språk.

Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman med make och Närpes fullmäktigeordförande Mikaela Björklund på väg in i Rosenlew muséet.

Hotellnatt nr 1.

Alla vet att det är omöjligt att få ett hotellrum i Björneborg under dessa dagar. Rummen delas ut centralt efter att man väntat flera månader på en väntelista – man tar vad man får och det kostar skjortan.

Det första natten fick jag ett rum på Kylpylähotelli Yyteri, 20 km utanför Björneborg. Fantastisk natur, otroligt vackra sandstränder, pastellfärger i ett blänkande skimmer när dimman sakta driver in över sanddynerna. Det kan inte vara vackrare.

Men rummet! Ack vad ska jag säga? Hett och dammig och långsam wi-fi. Jag laddar upp Kommuntorget och den här bloggen i två timmar. Det värsta är nog ändå en jätte stor mås-skit på det gråa otvättade fönstret och åtta döda flugor mellan fönsterramarna.

Det kostar 158 euro.

Råkar stöta på Sampsa Kataja på morgonkaffet.  Han var Björneborgs starka riksdagsman och lokalpolitiker flera år, och en central person också i Kommunförbundet. – Han berättar att han är styrelseordförande för hotellet så nu skriver jag:  ”Hej Sampsa. Verkligt fint beläget hotell i en fantastiskt natur, men satsa på tvättade fönster, man vill ju titta ut från dem!”

Otvättade fönster betyder en stor måsskit och 8 döda flugor.

Pastellfärger över sanddynerna.

På kvällen bjuder Folktingets ordförande Thomas Blomqvist på Svenska Klubben i Björneborg på mingel och jazz.

Thomas låter mig komma in fast jag inte var anmäld.

Åland var med första gången, här mästerkocken Micke Björklund från Åland tillsammans med riksdagsman Eva Biaudet och Thomas Forsström, direktör på Svenska Teatern.

SuomiAreena 2017 – det regnar i Björneborg och det finska folket klär sig därefter.

Nog syns det att det regnar i Björneborg, och det finska folket klär inte upp sig i onödan, det här kallas för ”tuulipuku” i motsats till ”smart casual”.

Tisdag kl 15:15 på stadshusets innegård, jag följer med Folktingets paneldiskussion: Recept för ett framgångsrikt Finland.

Pekka Lundmark, VD för Fortum, var också med i panelen. Senast vi sågs var faktiskt på Singapores flygfält. Han säger att Finland kunde ta modell av Singapore.  Inga finska ”tuulipuku” här inte, mera stil Almedalen – fast vi är överens om att tyvärr så fattas rosévinet.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin är också med, han ser alltid lika nöjd ut. Steffi frågar mig hur många labradorer jag egentligen har. Också Inger Wrethdal med make från Kimitoön är med, de har inte varit med på det här evenemanget förr.

Här har vi föräldrarna till Jenny Wolfram, nya finlandssvenska start-up stjärnskottet, som uppträdde i Folktingets paneldiskussion, mamma Maria Mattson visar sig vara min gamla skolkompis från Mattlidens skola 🙂

Svenska Kulturfondens alltid lika glada Leif Jakobsson älskar diskussioner – säg mig den som han inte hittar för spännande småprat. Här Kai Sauer, FN ambassadör för Förenta Nationerna, som gav sitt visitkort till mig.  Hans titel är: ”Ambassador. Permanent Representative of Finland to the United Nations”.

Det regnar tyvärr i Björneborg i dag.

Barbro Schauman med väninnor i publiken.

Start mot Björneborg, 127 km som började i strålande solsken.

Jag är Kristina Wikberg, en samhällsintresserad och nyfiken chefredaktör för Kommuntorget. Jag är också direktör för svenska och internationella ärenden vid Finlands Kommunförbund. Testar gärna ny teknologi och nya metoder och kan med glimten i ögat finna mig i oväntade situationer. Önskar att jag skulle kunna vara en opinionsbildare som påverkar Finlands framtid.

Läs min blogg från #suomiareena 2016:

http://kommuntorget.fi/kristina/2016/07/almedalen-versus-suomiareena/

 

 

 

 

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *