Kommunens nya roller

    Från och med 2019 flyttas social- och hälsovården från kommunerna till landskapen. Det betyder att ungefär hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter och hälften av budgeten försvinner.
    Kommunen har fortfarande viktiga uppgifter också i framtiden, men i framtidens kommun får andra uppgifter och områden en större roll.


    [Klicka på bilden för att utforska framtidens kommun]

    Framtidens kommun kommer att ha sju olika roller: bildnings-, välfärds-, delaktighets- och gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljö- och självstyrelserollen samt utvecklings och partnerskapsrollen. Satsningarna på de olika rollerna kan variera beroende på respektive kommuns egna styrkor.

    Kommunen är den miljö där invånarna lever, bor och är verksamma. Som lokalsamhälle har kommunen en viktig roll när det gäller att skapa samhörighet och en lokal identitet. Framtidens kommun erbjuder inte enbart tjänster utan främjar också den lokala livskraften och välfärden. Det gör kommunen tillsammans med sina invånarna som ska ha möjlighet att delta och påverka besluten i kommunen.

    Kommunerna ansvarar för invånarnas välfärd och säkerhet i vardagen. Kommuninvånarna kan till stor del själva besluta om en stor del av tjänsterna, men vissa tjänster måste kommunen sköta med stöd av speciallagstiftning. I framtidens kommun finns det ett nära samarbete mellan invånare, sammanslutningar, företag och andra kommuner.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Bildning

    Kommunen erbjuder tjänster inom småbarnspedagogiken och undervisningstjänster allt från förskoleundervisning till grundläggande utbildning, gymnasieundervisning och yrkesutbildning.

    Kommunerna ansvarar för att det efter grundskolan finns en studieplats för alla unga i fortsatta studier antingen i ett gymnasium eller vid en yrkesläroanstalt.

    I kommunerna finns bibliotek där man kan låna böcker, tidskrifter och skivor. Biblioteken erbjuder också digitalt material, datanätsförbindelser och informationstjänster. De ordnar många olika slags evenemang. Språkkaféer exempelvis främjar invandrarnas integration.

    Kommunerna upprätthåller idrotts- och motionstjänster och idrottsanläggningar för alla kommuninvånare. De understöder också idrottsföreningar och andra föreningar med ekonomiska bidrag.

    Unga kan utnyttja ungdomsväsendets tjänster och tillbringa fritiden i lokaler som drivs i kommunal regi. Kommunen kan också ordna olika slags workshoppar och evenemang för unga.
    Det uppsökande ungdomsarbetet är ett stöd i många kommuner. Unga kan bland annat via ungdomsfullmäktige påverka tjänster som gäller dem själva.

    I kommunerna erbjuds invånarna fritidsaktiviteter och möjlighet att förverkliga sig själva vid medborgarinstitut, kultur- och konstklubbar och inom den grundläggande konstundervisningen. Kommunerna är huvudmän för museer, teatrar, orkestrar, kulturhus och konstinstitutioner.

    I framtidens kommun blir biblioteken invånarnas vardagsrum, möjliggörs skolgång på distans och utnyttjas medborgarinstituten allt mer för att förbättra kunnandet.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Välfärd

    Kommuninvånarna sörjer för sin egen och närsamhällets välfärd och hälsa inom ramen för sina resurser så gott det går. Kommunen främjar också i framtiden invånarnas välfärd. Välfärdsfrämjandet är en omfattande uppgift som förutsätter förvaltningsövergripande samarbete.
    Befolkningens välfärd har ett samband med utbildning, idrotts- och motionstjänster, mat- och kulturtjänster, planläggning, vattentjänster, miljöns tillstånd, trafikarrangemang och många andra uppgifter som kommunen handhar.

    När kommunen främjar välfärden har den hjälp av olika partner, dvs. ideella, sammanslutningar, organisationer, församlingar och landskapet. Det är också viktigt att avtala med landskapen om samarbete och gemensamma verksamhetsformer för att främja välfärden. Kommunen koordinerar även i framtiden de åtgärder som främjar de egna invånarnas välfärd.

    Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka ökar välfärden. Välfärd är på ett väsentligt sätt kopplat till livskraft. Välmående kommuninvånare är också en förutsättning för kommunens livskraft. Kommunen erbjuder invånarna möjlighet att leva aktivt i en trygg och trivsam livsmiljö där de mår bra. Kommunerna ser till att boendemiljön är välskött och hälsosam och att det finns mångsidiga möjligheter till fritidsaktiviteter. Dessutom stöder kommunerna olika föreningar och organisationer som ordnar aktiviteter och evenemang för invånarna.

    Det är nödvändigt att klargöra vad kommunen gör och vilka åtgärder den vidtar för välfärden. Arbetet inriktas under de följande åren arbetet på att stärka ett förvaltnings- och sektorövergripande samarbete mellan olika verksamhetsområden, förbättra olika yrkesgruppers kompetens och skapa en välfärdsfrämjande miljö. Samtidigt byggs ett samarbete upp mellan de anställda i kommunens och landskapets välfärdstjänster och mellan kommunen, landskapet, olika organisationer och företag. I fortsättningen skapar kommunen möjligheter och
    samordnar de övriga aktörernas välfärdsarbete. Invånarna och deras behov och välfärd har en central plats i allt kommunen gör. I kommunen understryks samhörighets- och trygghetskänslan och människornas möjligheter att påverka. Invånarnas trygghetskänsla baserar sig på trafikarrangemang, brottsförebyggande, god luftkvalitet och en ren och lugn livsmiljö. Tillräckligt med tjänster av god kvalitet, datasäkra digitala tjänster, gemenskap och skyddsnät samt en säker arbetsmiljö skapar också trygghet.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Delaktighet och gemenskap

    För invånarna betyder kommunen att gemensamma ärenden sköts, att det finns mötesplatser och gemensamma aktiviteter. Var och en kan säga sin åsikt och påverka i kommunen. Invånarna kan delta bland annat genom att rösta i kommunalvalet. I kommunalvalet väljs ledamöterna till fullmäktige som beslutar om de gemensamma frågorna.

    Invånarna kan också delta i olika evenemang som ordnas för allmänheten, medverka i invånarråd och lägga fram motioner för kommunen. Invånarna kan påverka planeringen och utvecklingen av tjänster genom att ge kundrespons och delta i olika slags idéskapande sammankomster. Olika invånargrupper kan delta exempelvis i ungdomsfullmäktige eller i handikapp- och äldreråd samt utskott för kulturell mångfald. Också nya metoder för digital påverkan finns att tillgå.

    Kommuninvånarna påverkar kommunens verksamhet och den egna livsmiljön också på andra sätt. Invånarna kan arbeta i olika organisationer och grupper där de främjar sådant som är viktigt för dem själva tillsammans med andra. Under de senaste åren har helt nya former av medborgaraktiviteter tillkommit utanför organisationer tack vare den så kallade fjärde sektorn. Den här verksamheten kan kommunerna möjliggöra på många olika sätt. Kommunen skapar också mötesplatser för invånarna och bistår dem i gemensamma aktiviteter.

    Invånarna vill påverka de frågor som berör dem själva snabbt och så enkelt som möjligt. Den kommunala demokratin bör utvecklas genom bättre digitala delaktighetsverktyg och användning av de sociala medierna.

    Också under de kommande åren arbetar man för att koppla samman den representativa och den direkta demokratin på ett fungerande sätt. Delaktigheten bland de unga och invandrarna, liksom bland personer i svag ställning bör också uppmärksammas.

    I framtidens kommun finns det gemensamma aktiviteter mellan olika åldersgrupper och olika slags påverkansmöjligheter, allt från tillfälligt deltagande till långsiktigare påverkan. Delaktighetsstrukturerna stärks och hinder tas bort för framställning av motioner och för planering och beslutsfattande. Kommunens livskraft kan ses som en interaktion som skapar nytt. Viktiga element är socialt kapital, lokalsamhällenas, nätverkens och individernas delaktighet, samhörighet och lokala identitet samt olika livsstilsval och kultur. En förenande faktor i allt detta är betydelsen av mänskliga möten.

    Kommunens betydelse när det gäller att skapa lokal samhörighet är stor. Det innebär entusiastiska kommuninvånare som arbetar för det gemensamma bästa och upplever lokalsamhället som eftertraktansvärt. Samhörighet är en värdefull resurs i kommunens verksamhet. Samhörighet förutsätter förtroende mellan olika aktörer, frihet att arbeta för gemensamt överenskomna frågor och stöd för kommunledningen och kommuninvånarna.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Näringar och sysselsättning

    Kommunen främjar inom sitt område på flera olika sätt näringsverksamheten och sysselsättningen. Till denna helhet hör bland annat planering av markanvändning, upphandlingar, integration av invandrare, bostadspolitik, organisering av kollektivtrafiken, förebyggande av utslagning, bättre förutsättningar för företagsverksamhet och alla de funktioner som syftar till att utveckla kompetensen och stärka innovationsförmågan. I samtliga uppgifter finns det ett stort antal samarbetsaktörer.

    Kommunernas näringsombudsmän och företagsrådgivarna i kommunägda utvecklingsorganisationer möter företag och personer som vill bli företagare, förmedlar information om tillgängliga tjänster, bedömer kundernas servicebehov och hänvisar dem vidare till bland annat statens tjänster. Kommunerna och deras utvecklingsorganisationer har ofta en aktiv roll som samordnare och partner för utveckling av gemensam innovationsverksamhet i företagens nätverk och vid forskningsinstitut.

    För kommunen är det viktigt att arbete och arbetstagare hittar varandra eftersom sysselsättningen hör till de viktigaste livskraftsfaktorerna. Kommunernas näringspolitiska satsningar bidrar i hög grad till nya arbetstillfällen. Under de senaste åren har kommunernas finansiering och deltagande utsträckts till att omfatta bland annat sysselsättningsprojekt och workshoppar för unga och långtidsarbetslösa samt sysselsättande tjänster för personer med funktionsnedsättning. I framtidens kommun betonas förebyggandet av särutveckling och utslagning.

    Kommunernas sysselsättningsfrämjande åtgärder gäller inte enbart målgrupperna arbetslösa eller långtidsarbetslösa, utan en betydligt större målgrupp. Genom sina åtgärder vill kommunen förebygga utveckling som lätt leder till långtidsarbetslöshet. Företagsrådgivare som deltar i utveckling och utvidgning av företagsverksamheten upptäcker möjliga arbetsplatser i företag och kan stödja företagare att utnyttja tillgängliga stöd för nyanställningar. Åtgärder som stöder invandrares sysselsättning kan bestå av språkutbildning, grundläggande utbildning eller yrkesutbildning och bostadsanskaffning kombinerat med exempelvis lönestöd eller startpeng.

    Yrkesläroanstalterna ägs i huvudsak av kommunerna. Kommunerna kan påverka utbildningens inriktning så att den tillgodoser kompetensbehoven hos företagen inom området, vilka då alltså har bättre sysselsättande möjligheter i snitt. Utveckling av samarbetet mellan läroanstalter och företag kan också stödja sysselsättningen. Då kommunen är med och utvecklar företagsverksamheten genom att erbjuda företagslokaler och tomter, rådgivningstjänster och samtidigt genomför projekt som stöder företagens utveckling och inbördes nätverk gestaltas en helhetsbild av den mångfasetterade roll kommunen har som främjare av livskraft och välfärd.

    Till städernas och stadsregionernas utvecklingsbolag och utvecklingsåtgärder hör utveckling av innovativa miljöer, planering av markanvändning och byggande av kommunalteknik i anknytning till detta, företagsparker, verksamhetslokaler för kulturindustrin, teknologicentrum osv. När det gäller att främja välfärden på landsbygden betonas tjänster för näringsutveckling som vilar på landsbygdens styrkor och företagssamarbete. Den växande turismen, gruvindustrin och bioekonomin har under de senaste åren gett upphov till nya möjligheter för näringsverksamheten på landsbygden.

    Kommunernas livskraft förutsätter att det finns kompetent arbetskraft såväl inom förvaltningen som i företagen. Invandringen kan vara en möjlighet att stärka kommunens livskraft. När invandrarnas kunnande omsätts i praktiken kan deras nätverk ge kommunens framtida verksamhet nya infallsvinklar.

    Kommunens livskraft bygger på förmågan att ständigt förnya sig och på välmående kommuninvånare. Nästan alla kommunens funktioner har återverkningar på ortens livskraft, och därför är det viktigt att beakta livskraften i all kommunal verksamhet.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Livsmiljö

    Kommunen säkerställer att varje invånare har en trygg och smidig vardag. Kommunen sörjer för att det finns rent dricksvatten, el och värme för alla. Den ansvarar för gatuunderhållet och avfallsinsamlingen. Kommunen sköter också uppgifter kring kollektivtrafiken, och den har vissa lagstadgade persontransportskyldigheter, till exempel skolskjutsar.

    Kommunen ansvarar också för planläggning, tomtutbud och utbyggnad av kommunalteknik för både invånare och företag. Kommunen erbjuder invånarna bostäder och låter bygga verksamhetslokaler och byggnader.

    Kommunen beviljar också bygglov och övervakar byggarbetena. Dessutom övervakar kommunen att fastighetsägarna underhåller byggnaderna och den byggda miljön.

    Kommunen ser till både den byggda miljön och naturen. Hit hör bland annat luftvård, skydd av yt- och grundvatten och bullerbekämpning, tillståndsärenden som gäller funktioner med miljöpåverkan, övervakning och rådgivning samt uppföljning av miljöns tillstånd. På så sätt säkerställs att invånarna och kommande generationer har tillgång till en sund, trivsam och stimulerande livsmiljö.

    Lösningar och åtgärder som gäller kommuninvånarnas vardag och livsmiljö tryggar förutsättningarna för boendet och skapar ramarna för livskraften. Kommunen erbjuder möjligheter till boende, användning av tjänster och arbete, motion och fritidsaktiviteter, men också till vila och integritet.

    Med en god planering och bostadspolitik kan bostadsområdena utvecklas balanserat. Man kan värna om relationerna mellan olika befolkningsgrupper och minska fördomar genom aktiv verksamhet i bostadsområdena.

    Naturen och en ren miljö ses som kommunens attraktionsfaktor. Möjligheterna till promenader, cykling, kollektivtrafik och samåkning förbättras. Digitala lösningar utnyttjas i utbudet och användningen av tjänster när det gäller att förflytta sig eller uträtta ärenden och i arbetet. Samtidigt främjas användningen, produktionen och distributionen av lokal, hållbar energi och ett förnuftigt utnyttjande av naturresurserna. Dessutom satsar man på miljöfostran.

    I framtiden stärks de samhälleliga strukturerna och hinder tas bort, till exempel görs det urbana rummet tillgängligare och gemensam användning av byggnader underlättas. Områdets livskraft förbättras genom att man utnyttjar de ekonomiska regionernas verkliga möjligheter och kommunernas specialisering samt sammanför kompetens.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Självstyrelse

    Kommuninvånarna sköter tillsammans sådant som de betraktar som gemensamt och gör sina val för att främja sin välfärd och utvecklingen inom sitt område. Den självstyrande kommunen är den jordmån där olika slags kommuninvånare och aktörer tillsammans hanterar de samhälleliga utmaningarna. Kommuninvånarnas
    behov, värderingar och synpunkter definierar verksamheten och verksamhetssätten.

    Den kommunala självstyrelsen är en viktig utgångspunkt för skötseln av lokala ärenden och för möjligheten att göra lokala val. I de självstyrande kommunerna finns det möjligheter till olika slags lokala lösningar. Varje lokalsamhälle går in för sina egna lösningar och agerar enligt sina beslut såsom
    de anser vara behövligt med beaktande av de lokala förhållandena och verksamhetsförutsättningarna.

    Kommunerna har en betydelse för hela Finlands välfärd och framgång. Kommunerna har också en fundamental betydelse för det demokratiska systemet i hela landet. I framtiden tryggas kommunernas funktionella och ekonomiska förutsättningar och frihet att genomföra uppgifterna.

    [Stäng]

    u Bildning | v Välfärdsfrämjande | w Delaktighet och gemenskap | x Näringar och sysselsättning
    y Livsmiljö | z Självstyrelse | { Utveckling och partnerskap

    Utveckling och partnerskap

    HGoda lösningar kommer till stånd då olika aktörer samarbetar. På så sätt skapas de bästa möjligheterna för kommuninvånarna och kommunerna att vara framgångsrika i framtiden. Partnerskap stärker kompetensen och kunnandet samt säkerställer att resurserna och styrkorna används effektivt. Partnerskap bygger på en gemensam värdegrund och på jämlikhet. Kommunen har en betydelsefull roll när partnerskapen byggs upp.

    Kommuninvånarnas välfärd och den lokala livskraften utvecklas via partnerskap med invånarna, olika företag, intressentgrupper och andra kommuner. Kommunen för samman företag, organisationer, läroanstalter och andra sammanslutningar inom området.

    I ett partnerskap har de olika aktörerna gemensamma mål och verksamheten bygger på förtroende, jämlikhet och ömsesidighet samt på en fungerande och öppen interaktion. Verksamheten ger också alla parter ett verkligt mervärde och aktörernas resurser och kompetens kompletterar
    varandra. Kommunens partnerskap med olika aktörer kan gälla diskussioner, aktörskap, lokaler, planering, utveckling, tjänster eller budgetering.

    Med hjälp av partnerskap är det möjligt att till exempel förbättra den dagliga säkerheten, främja kommuninvånarnas välfärd, integrera invandrare och producera tjänster. Partnerskap kan också skapa delaktighets- och sysselsättningsmöjligheter, lokal samhörighet, förebygga utslagning och förbättra upplevelsen av delaktighet.

    Just nu är det aktuellt att dryfta hur man skapar partnerskap och förtroende mellan aktörer, hur verksamheten koordineras för att de gemensamma målen ska uppnås, hur de gemensamma besluten fattas och hur man gemensamt tar ansvar för resultaten.

    I partnerskapen ligger fokus på målinriktade partnerskap och nätverkssamarbete. Dessutom övergår man från tänkesättet ”Kommunen är serviceproducent och kommuninvånarna kunder” till att producera tjänsterna gemensamt.