Finansinspektionen ombads inte ge något utlåtande i beredningen av vård- och landskapsreformen. Därför har finansinspektionen inte heller tagit ställning till de möjliga risker som egendomsöverföringen från kommunerna till landskapen innebär, skriver Kuntalehti.

Egendomsöverföringen har väckt förundran och kritiserats i kommunerna och anses försvaga både kommunernas och de kommande landskapens egendomsskydd.

Förändringen påverkar kommunernas kreditvärdighet och risklassificering som på nationell nivå fastställs av just Finansinspektionen. Eftersom Finansinspektionen inte gett något utlåtande finns det inte heller någon rättssäkerhet på nationell nivå för hur lagförslagen kommer att påverka kommunernas nollriskklassificering.

Finansinspektionen har inte befogenheter på europeisk nivå och bestämmer inte om kommunernas riskklassificering, utan det gör EBA (European Banking Authority) som inte heller tillfrågats. Finansinspektionen kan ändå utvärdera situationen och ge utlåtanden.

För tillfället finns det alltså ingen myndighet som utvärderat vilka rättsliga följder egendomsöverföringen har för kommunernas riskklassificering.

En tolkning av lagförslagens påverkan på nollriskklassificeringen kunde fås via EBA och det lyfts också fram i lagförslaget. Där konstateras ändå att det skulle ta för lång tid vänta på ett svar från EBA och att besluten därför måste fattas på basis av den information som finns tillgänglig.

Enligt Heikki Niemeläinen som är vd för Kommunernas Garanticentral hade man kunnat be om en tolkning av EBA i somras då utkasten till lagförslagen blev klara. I så fall hade man antagligen haft tillgång till EBAs tolkning vid det här skedet.

Under riksdagens frågetimme på torsdagen frågade SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson  familje- och omsorgsminister Juha Rehula varför man inte bett Finansinspektionen om ett utlåtande. Rehula svarade, precis som statssekreterare Tuomas Pöysti i Kuntalehtis artikel att Finansinspektionen hade kunnat lämna in ett utlåtande om de hade velat.

Rådet för bedömning av lagstiftning också kritiskt

Också rådet för bedömning av lagstiftning lyfter upp riskerna med egendomsöverföring. Rådet påpekar att man i lagförslagen uppskattat att bara en liten del av kommunerna får problem med social- och hälsovårdsfastigheter som stannar i kommunens ägo men som kommunerna inte längre har någon användning för.

I verkligheten kan t.ex. lånen bli dyrare för kommunerna i framtiden om detta innebär att kommunerna inte längre räknas till nollriskklassen, säger rådet i sitt utlåtande.

Rådet för bedömning av lagstiftning anser också att man i lagutkasten för vård- och landskapsreformen noggrannare borde motivera varför en modell där landskapen får sin finansiering direkt från staten är bättre än en modell som ger landskapen beskattningsrätt.

Rådet påpekar t.ex. att man inte behandlat alternativa lösningar till finansieringsmodeller för landskapen i tillräckligt stor utsträckning.

Fastän man i lagförslaget medger att att det på basis av litteratur på området skulle vara motiverat att ge landskapen beskattningsrätt tar man inte tillräckligt väl upp riskerna med en finansieringsmodell där pengarna helt och hållet kommer från staten. Istället betonar man i förslaget de positiva sidorna med statlig finansiering.

Utlåtandet från rådet för bedömning av lagstiftning (på finska)

Artikeln uppdaterad 16.2 kl. 22.33.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *