Ekonomi 20.6.2017
Kommuntorget
Facebook (5)

Den innovativa kommunen

Illustration: Sebastian Dahlström.

Illustration: Sebastian Dahlström.

Många kommuner experimenterar redan nu med nya tjänster och nya sätt att sköta traditionella uppgifter. När vård- och landskapsreformen träder i kraft blir behovet av nytänkande ännu större på de områden som kvarstår i kommunens regi; i skolan, biblioteket, markanvändningen. Framtidens kommun måste bli mer uppfinningsrik.

Ordet innovation har varit etablerat i näringslivet i decennier, men under 2000-talet har det allt oftare använts också inom den offentliga sektorn. När Jyrki Katainens regering beredde ny lagstiftning för kommunala experiment var syftet just att främja en försökskultur inom kommunerna. Experimenten har de senaste åren marknadsförts med begrepp som ”Kokeileva Suomi” och ”Försöksfinland” medan Kommunförbundet skapade sitt nätverk ”Me Uskaltajat”, allt med motivet att vaska fram idéer och nya praktiska tillämpningar. Och att föra samman dem som experimenterar.

Nästan 60 kommuner har deltagit i ”Försöksfinland”. Inom ramen för ungdomsgarantin har nya sätt att bistå arbetslösa unga utvecklats och Ohjaamo-konceptet har introducerats i många kommuner, det som på svenska fått namnet Navigatorn. Andra experiment har gällt olika invånartjänster.  

Också Kommunförbundets ”Me Uskaltajat” innebar nya sätt att sköta traditionella tjänster – eller nya kombinationer av tjänster, såsom introduktionen av psykvårdstjänster på ett bibliotek i Vanda med motivet att sänka tröskeln för brukarna.

Fakta: Kommunexperiment

I Esbo genomfördes ett projekt som innebär ett annorlunda sätt att betrakta skolbyggnaden. Bristen på utrymmen fick staden att skapa ett eget koncept för finska Haukilahden lukio. Skolan fungerar nu i andra institutioners utrymmen, framför allt Aalto-universitetets. På så sätt har man inte bara sparat pengar, utan också kunnat se hur olika fysiska och tekniskt utrustade inlärningsmiljöer påverkar lärandet.

– Skolan flyttade till Aalto-universitetets campus i augusti 2016. Enligt enkäterna uppskattar eleverna den nya inlärningsmiljön. Det var inspirerande för dem att lära känna campusområdet och de har aktivt utnyttjat möjligheterna att ta del i de kurser på universitetet som varit öppna för dem. Preliminära kalkyler visar att den här serviceinnovationen leder till avsevärda besparingar, säger Kristiina Erkkilä, utvecklingsdirektör i Esbo.

– Den bärande tanken i experimentet är att skolan ska ses som en mångsidig serviceform som stödjer inlärningen och inte bara som en skolbyggnad. Här öppnar sig skolan mot det omgivande samhället. Den uppmuntrar till samverkan och till nätverkande, säger Erkkilä.

Fokus på bildningen

När social- och hälsovården övergår i landskapens regi blir bildningen det viktigaste området i den nya kommunen; framför allt skolan och dagvården. Här genomförs eller planeras experiment på många håll, såsom dagisbussen i Kouvola som tas i bruk i höst. Dagisbussen för barnen på utflykter, till exempel ut i naturen. Liknande bussar finns redan i Sverige och Norge.

De senaste årens experiment pekar på möjligheter att öka trivseln, förbättra inlärningen eller spara pengar. Frågan är betydelsefull inte bara lokalt, utan också för hela Finlands framtid. I antologin ”Tulevaisuuden kunta”, Framtidens kommun, som Kommunförbundet lanserade på webben i mars, skriver pedagogie doktor Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet att ”de möjligheter till bildning som erbjuds kommuninvånarna i första hand måste ses som en investering som ger avkastning först på längre sikt.”

För en nation blir kvaliteten på utbildningen en allt viktigare framgångsfaktor när andra produktionsfaktorer inte längre skiljer länderna åt. ”I framtiden är nivån på befolkningens kunnande den faktor som allt tydligare skiljer framgångsrika nationer från förlorarna”, skriver Välijärvi.

Profileringen blir viktigare

Finansministeriets och Kommunförbundets kalkyler pekar på stora förskjutningar i kommunernas skatteintäkter. ”Ekonominyckeln” på förbundets webbsajt gör det möjligt att beräkna framtida penningströmmar i varje enskild kommun. Samfunds- och fastighetsskattens betydelse för kommunernas ekonomi ökar från 2019, och det innebär att det lönar sig för kommunerna att fundera över den egna attraktionskraften. Vad lockar nya invånare, nya företag, nya stugägare? Hur kan just vår kommun skilja sig från mängden?

Profileringen och utvecklingen av attraktionskraften kan börja med hjälp av experiment av olika slag, också i liten skala. De kan gälla allt från försök att snabba på tillståndsprövningen till en utveckling av kommunikationerna. Nytänkande kan också ta fasta på megatrenderna med sikte på experiment som visar att kommunen hänger med i utvecklingen eller rent av är steget före. Ett exempel är Hangös planer på att producera solenergi bland annat för stadens fastigheter.

– Hangö borde gå i framkanten av utvecklingen av solenergi eftersom vi har mest soltimmar i Finland. Det skulle passa vårt brand att bli Finlands solenergihuvudstad, säger stadsdirektör Denis Strandell.

Ökad närdemokrati

För kommuninvånarna kan framtidens kommun erbjuda bättre möjligheter till delaktighet, inflytande och närdemokrati. De vackra orden blir dock lätt till fraser som lyfts fram i festtal och under valkampanjer. Därför måste de konkretiseras, kanske som experiment som med tiden förankras i strukturer och beslutsmekanismer.

I Kommunförbundets antologi ”Tulevaisuuden kunta” beskriver Tiina Heikka, kommundirektör i Lappträsk, hur Lappträsk var först i Finland med att utropa sig till en ”mänsklig kommun” år 2015. I praktiken betyder det här att alla tjänster planeras utgående från människornas behov. Här gäller det att verkligen lyssna till kommuninvånarna och att skapa äkta växelverkan. Så utvecklas en modern version av den traditionella byn som gör det möjligt för ung och gammal att förverkliga sig själv.  ”En människonära kommun utvecklas genom fortsatta små experiment och också genom misslyckanden”, skriver Heikka.

Ett gott ledarskap förstår att försök och misstag hör ihop. Den som tar risker måste kunna få misslyckas.

Frågan om nytänkande kring kommunernas framtid är aktuell också i Sverige. Där utsåg regeringen i februari Heléne Fritzon, kommunstyrelseordförande i Kristianstad, till framtidsutredare. Hon ska analysera alternativen för ”framtidens kommun” utgående från fyra givna scenarier. Ett går ut på fortsatt sammanslagning av kommuner, ett annat är att olika kommuner får olika ansvarsområden, vilket skulle leda till en arbetsfördelning på kommunfältet. Ett tredje scenario innebär att samverkan mellan kommunerna utvecklas och ett fjärde att fler uppgifter flyttas bort från kommunerna till andra instanser. Frågeställningarna är inte främmande för oss i Finland: Allt större klyftor mellan växande och krympande kommuner samt en åldrande befolkning i stora delar av landet.

Fritzon medverkar på Kommunmarknaden i höst.

Närdemokrati vägen ut

Vad gäller närdemokratin poängterar Eeva Honkanummi, utvecklingschef i Vanda, att invånarna bör vara med på alla nivåer och från början till slutet på en process.

– Staden ska samla intryck och idéer av invånarna i planeringsskedet, invånare ska vara med under förverkligandet och de bör höras också när ett projekt utvärderas. Här måste man utveckla och experimentera med nya metoder, säger Honkanummi.

Enligt Honkanummi uppstår det hela tiden nya yrken och tekniker som kan utnyttjas: servicedesigner, social marknadsförare, experter på växelverkan, nya mätmetoder för samhällsinvesteringar. Utrymmet för experiment är stort.

Offentlig upphandling ett styrmedel

Ett sätt att bana väg för förnyelse går via upphandlingen. Genom att fråga efter produkter och tjänster som innehåller nya element och genom att ge leverantören frihet att föreslå innovativa lösningar, medverkar kommunen till att förnya sin egen verksamhet och till att leverantören förnyar sin.

Är kommunerna då innovativa i sin upphandling? Svaret är nej, inte särskilt. Förbundet för finländskt arbete, mer känt som Suomalaisen työn litto, gjorde för ett år sedan en enkät bland kommunernas egna tjänstemän och beslutsfattare. Över 60 procent av de tillfrågade ansåg att deras kommun inte tänker innovativt i upphandlingen medan en tredjedel av de tillfrågade ansåg att man i upphandlingen försökte eftersträva förnyelse. (Grafik) När upphandlingsansvariga på nationell nivå fick samma fråga, ansåg nästan 80 procent att den offentliga upphandlingen i Finland inte är innovativ. Med tanke på att den offentliga sektorn årligen upphandlar för sammanlagt 30 miljarder euro missar man här många möjligheter till förnyelse av såväl offentlig service som privat näringsliv.

I Finland sammanför projektet Innokylä – Innobyn kommuner som inser upphandlingens möjligheter till förnyelse. Innobyn delar årligen ut pris som belönar och synliggör nyskapande servicehelheter.

Information om kommunala experiment och innovationer finns på många olika webbadresser – alltför många, kan man tycka (se faktaruta). Det skulle inte skada med ökad koordinering, för att få en bättre överblick. Återstår att se om den nya webbplattform som Statsrådet introducerat under våren, kokeilunpaikka.fi, ger en bättre överblick när den är färdig.  Den samlar experiment och länkar till andra digitala plattformar.

– Här kan man hitta information om genomförda experiment, men också om planer som bara är i begynnelsestadiet. Meningen är att vara en mötesplats. Kommuner ska hitta varandra och börja samarbeta med projekt som är för stora för en enskild kommun. Här går det också att lägga ut idéer för att se vilken responsen blir, säger projektchef Ira Alanko vid Statsrådets kansli.

En enskild kommun kan inte experimentera med allt. Det gäller att välja, prioritera, profilera sig. Experimenten ska svara mot existerande behov. De är en del av kommunens strategiska val och bygger på insikten om att framtiden inte är färdigt utstakad. Kommunens ledning, tjänstemän och invånare kan själva vara med om att forma framtiden.

KOMMUNSEKRETERARKONFERENS 12-13 september 2017.
Missa inte årets konferens i Helsingfors! Anmäl dig senast 28.8!

Mer info och anmälan
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här