De nya läroplansgrunderna kräver att skolorna ska satsa digitalt och digitaliseringen av skolan är ett av regeringens spetsprojekt. I Helsinge skola i Vanda har man redan försprång. Alla elever har fått en egen läsplatta och en stor del av undervisningen sker redan digitalt.

Läs också

Publicerad i Fikt 6/2015.

I den långsmala ljusa korridoren sitter högstadieeleverna i Hel­singe skola på golvet med näsor­na fastklistrade vid sina pekplat­tor och mobiler. De instagram­mar, läser kvällstidningar, snap­chattar, googlar, räknar matte­läxor och spelar spel medan de väntar på att lektionen ska bör­ja. Trots det strålande höstvädret är det nästan ingen som går ut på rasten. För det är i den digitala världen en allt större del av elev­ernas liv i dag finns. Och numera också en allt större del av under­visningen. I höstas delade skolan ut en egen läsplatta till varje elev. Plattorna får också användas på fritiden.

Tietotekniikan käyttö opetuksessa. Helsinge skola Vantaalla 19. lokakuuta 2015.
Flickorna i klass 8 A, Emma Fagerström, Henni Hendsberg, Jenny Forssten och Pinja Miikki är inte lika nöjda med digiundervisningen.

Eleverna i klass 8 A bänkar sig parvis på traditionellt vis med ansiktena vända mot läraren vid katedern i det lilla klassrummet.

– Du får inte googla på det där nu, säger matematikläraren Jo­han Forssten bestämt till en av killarna längst fram.

Lite grann måste man hålla pli på klassen, medger Forssten. Särskilt i början av lektionerna har en del elever svårt att släppa sina spel och avbryta ”nästa nya rekord”.

I matematikundervisningen an­vänder Forssten sajten matema­tik.fi som har utvecklats av två finlandssvenska lärare. De flesta i Helsinge skola verkar nöjda och ivriga över den nya digitala lär­miljön.

– Undervisningen blir mångsi­digare och man orkar koncen­trera sig bättre då uppgifterna är omväxlande. Det gör inte hel­ler något om man glömt böcker och häften hemma då allt finns i molntjänsterna, säger Anton Hellström.

Fast just idag har han ändå glömt pekplattan hemma. Som tur är kan han ändå logga in via mobilen eller skolans dator för att komma åt allt material.

Hellström och Miika Hämä­läinen fungerar som så kallade guru-elever som ger IKT-stöd åt sina klasskamrater. Men alla är inte lika nöjda.

– Det var hundra procent bätt­re förr. Tabletterna funkar dåligt, de laddar inte, säger Emma Fa­gerström.

Hanna Vuori klagar däremot på att hon får huvudvärk av att använda tabletterna så mycket.

Anton Hellström skulle å sin sida vilja att läsplattorna använ­des ännu mer i undervisningen. Elektroniska läromedel används för tillfället i matematik, engel­ska och franska. I många andra läroämnen använder lärarna vid sidan av traditionella läroböcker ändå molntjänster och elektro­niska häften, Google Classroom och Google Drive, Kahoot, Quiz­le och andra nyttoprogram i un­dervisningen.

Vanda delade ut 16 000 plattor

Tietotekniikan käyttö opetuksessa. Helsinge skola Vantaalla 19. lokakuuta 2015.
IKT-rummet i Helsinge skola.

För ett år sedan köpte Vanda stad 16 000 läsplattor som delades ut i skolor, daghem och läroanstal­ter. Tidigare hade staden en cen­traliserad förvaltning som inte tillät de enskilda skolorna eller resultatområden att själva ansva­ra för sina uppköp. I Vanda led­de nedskärningarna i staden till att man var tvungen att omstruk­turera och hitta nya IT-lösning­ar. I och med besparingarna kun­de man utvidga fungerande tråd­lösa nätverk i alla skolor, utbil­da personalen och köpa 16 000 pekplattor. Systemet luckrades upp och Helsinge skola fick til­låtelse att själv tilläggsfinanise­ra uppköp av pekplattor. Det här möjliggjorde att varje elev fick en egen platta.

Bildningssektorn har stora sparkrav och digitaliseringen av skolan hör till regeringens spetsprojekt. Nu står också alla andra kommuner inför samma övergång som man redan gjort i Vanda. Dessutom kräver de nya grunderna för läroplanen att nya digitala verktyg tas i bruk.

– Alla elever ska få samma start och möjligheter att lära sig digi­tala färdigheter. Vi förbereder eleverna för framtiden. Det finns just inga jobb där man klarar sig med papper och penna, säger rektor Marielle Mutka.

Hon ser det också som positivt att hon i realtid kan övervaka att eleverna faktiskt gör sina läxor.

– Dessutom kan eleverna job­ba tillsammans över nätet trots att de bor på långa avstånd från varandra.

Bristfälligt utbud

Tietotekniikan käyttö opetuksessa. Helsinge skola Vantaalla 19. lokakuuta 2015.
Peklplattor och traditionella häften används parallellt.

De digitala läromedlen är för­månligare än de traditionel­la böckerna. Men utbudet på di­gitala läromedel är fortfarande bristfälligt, i synnerhet på fin­landssvenskt håll.

– Förlagen har tyvärr inte rik­tigt hängt med i utvecklingen, de måste ju försöka göra business. Om det fanns material skulle vi ju köpa in mer. Men lärarna sam­manställer och delar mycket mate­rial sinsemellan, med det kommer man ganska långt, säger Mutka.

Hon berömmer också Googles undervisningsprogram.

– De är gratis för alla under­visningsanordnare och i vår sko­la är jag registrerad som admi­nistratör. Elevernas personupp­gifter överlämnas inte, de ska gå att registrera som elev 1, 2 och 3.

Om den digitala undervis­ningen har gett bättre resultat är ännu svårt att säga.

– Det finns varken bevis eller motbevis för det. Tidigare under­sökningar mäter bara resultat i de enskilda läroämnena.

Helsinge skola och alla andra skolor i Vanda har ett system med ”guruelever” och ”gurulärare” som ger andra närstöd.

–Det tenderar vara så att elev­er och lärare hellre frågar någon som kan lite mer än de själva än riktiga experter, säger Mutka.

Tietotekniikan käyttö opetuksessa. Helsinge skola Vantaalla 19. lokakuuta 2015.
Tyskaläraren Elina Mäntyniemi, nätpedagogen Olavi Pitkänen och rektor Marielle Mutka diskuterar digiundervisningen i Helsinge skola.

Olavi Pietikäinen är nät­pedagog och IT-ansvarig för de svenskspråkiga skolorna i Vanda. Han stöder rektorerna i utveck­lingen av lärarnas digitala kom­petens. Han tycker inte man ska överdriva läsplattornas betydelse.

– De ersätter inte de läromedel vi använt tidigare utan tillför nya funktioner som kan hjälpa att förnya undervisningen. I väskan har eleverna all data som behövs.

I höstas testades digital stu­dentskrivning för första gång­en i hela landet. År 2019 ska den handskrivna studentskrivningen slopas helt. I Helsinge skola har man redan förberett sig inför om­vandlingen. En stor del av läxför­hören görs digitalt och bland an­nat i tyskan har eleverna redan skrivit digitala prov.

Pietikäinen medger att det tenderar bli mycket flervalsupp­gifter.

Tietotekniikan käyttö opetuksessa. Helsinge skola Vantaalla 19. lokakuuta 2015.
Miika Hämäläinen och Anton Hellström tycker det är bra att skolan har allt mer digital undervisning.

– Det goda är att lärarna får statistik på hur bra eleverna kla­rat sig och lättare kan se om nå­gon behöver extra stöd. Och visst finns det en del bra elektronis­ka prov där man kan skriva öpp­na svar. Men de måste rättas ma­nuellt.

Man räknar med att läsplattorna kan användas ungefär tre, fyra år.

– Det kanske är bra att de inte håller längre än så. Ingen vet hur världen ser ut efter det. Vi vet in­te vad nästa grej är. Det viktiga är att eleverna får redskap att han­tera information och att kritiskt kunna använda sig av flera olika källor, säger Marielle Mutka.

FAKTARUTA: LÄROPLANEN STYR

För ett år sedan köpte Vanda stad 16 000 läsplattor som delades ut i skolor, daghem och läroanstalter.

De svenska skolorna i Vanda beslöt i höstas att skaffa tilläggsplattor så att varje elev fick en personlig platta. Tilläggsfortbildning i pedagogisk användning för alla lärare ordnades också.

I hela Vanda är datorernas och tabletternas förhållande till antalet elever i medeltal 1,2.

I det svenskspråkiga resultatområdet finns det: i förskolan och årskurserna 1-6 en tablett per två elever.Högstadieele­verna har egna pekplattor. Gymnasieleverna har egna ta­bletter och bärbara datorer.

Skolorna styrs av Läroplansgrunderna 2016 som kräver att eleverna ska få beredskap för livet, kompetens att bemäs­tra olika situationer och ta i bruk digital teknik.

Opeka.fi är ett nätbaserat verktyg som lärare och skola kan använda för att bedöma nivån på användningen av informations- och kommunikationsteknik i skolans undervisning. Opeka ger lärarna samt skolans och kommunens representanter information om deras egna IKT-förutsättningar i förhållande till andra lärare, skolor och den nationella situationen.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *