I Helsinge skola har alla sina egna pekplattor
De nya läroplansgrunderna kräver att skolorna ska satsa digitalt och digitaliseringen av skolan är ett av regeringens spetsprojekt. I Helsinge skola i Vanda har man redan försprång. Alla elever har fått en egen läsplatta och en stor del av undervisningen sker redan digitalt.
I den långsmala ljusa korridoren sitter högstadieeleverna i Helsinge skola på golvet med näsorna fastklistrade vid sina pekplattor och mobiler. De instagrammar, läser kvällstidningar, snapchattar, googlar, räknar matteläxor och spelar spel medan de väntar på att lektionen ska börja. Trots det strålande höstvädret är det nästan ingen som går ut på rasten. För det är i den digitala världen en allt större del av elevernas liv i dag finns. Och numera också en allt större del av undervisningen. I höstas delade skolan ut en egen läsplatta till varje elev. Plattorna får också användas på fritiden.
Eleverna i klass 8 A bänkar sig parvis på traditionellt vis med ansiktena vända mot läraren vid katedern i det lilla klassrummet.
– Du får inte googla på det där nu, säger matematikläraren Johan Forssten bestämt till en av killarna längst fram.
Lite grann måste man hålla pli på klassen, medger Forssten. Särskilt i början av lektionerna har en del elever svårt att släppa sina spel och avbryta ”nästa nya rekord”.
I matematikundervisningen använder Forssten sajten matematik.fi som har utvecklats av två finlandssvenska lärare. De flesta i Helsinge skola verkar nöjda och ivriga över den nya digitala lärmiljön.
– Undervisningen blir mångsidigare och man orkar koncentrera sig bättre då uppgifterna är omväxlande. Det gör inte heller något om man glömt böcker och häften hemma då allt finns i molntjänsterna, säger Anton Hellström.
Fast just idag har han ändå glömt pekplattan hemma. Som tur är kan han ändå logga in via mobilen eller skolans dator för att komma åt allt material.
Hellström och Miika Hämäläinen fungerar som så kallade guru-elever som ger IKT-stöd åt sina klasskamrater. Men alla är inte lika nöjda.
– Det var hundra procent bättre förr. Tabletterna funkar dåligt, de laddar inte, säger Emma Fagerström.
Hanna Vuori klagar däremot på att hon får huvudvärk av att använda tabletterna så mycket.
Anton Hellström skulle å sin sida vilja att läsplattorna användes ännu mer i undervisningen. Elektroniska läromedel används för tillfället i matematik, engelska och franska. I många andra läroämnen använder lärarna vid sidan av traditionella läroböcker ändå molntjänster och elektroniska häften, Google Classroom och Google Drive, Kahoot, Quizle och andra nyttoprogram i undervisningen.
Vanda delade ut 16 000 plattor
För ett år sedan köpte Vanda stad 16 000 läsplattor som delades ut i skolor, daghem och läroanstalter. Tidigare hade staden en centraliserad förvaltning som inte tillät de enskilda skolorna eller resultatområden att själva ansvara för sina uppköp. I Vanda ledde nedskärningarna i staden till att man var tvungen att omstrukturera och hitta nya IT-lösningar. I och med besparingarna kunde man utvidga fungerande trådlösa nätverk i alla skolor, utbilda personalen och köpa 16 000 pekplattor. Systemet luckrades upp och Helsinge skola fick tillåtelse att själv tilläggsfinanisera uppköp av pekplattor. Det här möjliggjorde att varje elev fick en egen platta.
Bildningssektorn har stora sparkrav och digitaliseringen av skolan hör till regeringens spetsprojekt. Nu står också alla andra kommuner inför samma övergång som man redan gjort i Vanda. Dessutom kräver de nya grunderna för läroplanen att nya digitala verktyg tas i bruk.
– Alla elever ska få samma start och möjligheter att lära sig digitala färdigheter. Vi förbereder eleverna för framtiden. Det finns just inga jobb där man klarar sig med papper och penna, säger rektor Marielle Mutka.
Hon ser det också som positivt att hon i realtid kan övervaka att eleverna faktiskt gör sina läxor.
– Dessutom kan eleverna jobba tillsammans över nätet trots att de bor på långa avstånd från varandra.
Bristfälligt utbud
De digitala läromedlen är förmånligare än de traditionella böckerna. Men utbudet på digitala läromedel är fortfarande bristfälligt, i synnerhet på finlandssvenskt håll.
– Förlagen har tyvärr inte riktigt hängt med i utvecklingen, de måste ju försöka göra business. Om det fanns material skulle vi ju köpa in mer. Men lärarna sammanställer och delar mycket material sinsemellan, med det kommer man ganska långt, säger Mutka.
Hon berömmer också Googles undervisningsprogram.
– De är gratis för alla undervisningsanordnare och i vår skola är jag registrerad som administratör. Elevernas personuppgifter överlämnas inte, de ska gå att registrera som elev 1, 2 och 3.
Om den digitala undervisningen har gett bättre resultat är ännu svårt att säga.
– Det finns varken bevis eller motbevis för det. Tidigare undersökningar mäter bara resultat i de enskilda läroämnena.
Helsinge skola och alla andra skolor i Vanda har ett system med ”guruelever” och ”gurulärare” som ger andra närstöd.
–Det tenderar vara så att elever och lärare hellre frågar någon som kan lite mer än de själva än riktiga experter, säger Mutka.
Olavi Pietikäinen är nätpedagog och IT-ansvarig för de svenskspråkiga skolorna i Vanda. Han stöder rektorerna i utvecklingen av lärarnas digitala kompetens. Han tycker inte man ska överdriva läsplattornas betydelse.
– De ersätter inte de läromedel vi använt tidigare utan tillför nya funktioner som kan hjälpa att förnya undervisningen. I väskan har eleverna all data som behövs.
I höstas testades digital studentskrivning för första gången i hela landet. År 2019 ska den handskrivna studentskrivningen slopas helt. I Helsinge skola har man redan förberett sig inför omvandlingen. En stor del av läxförhören görs digitalt och bland annat i tyskan har eleverna redan skrivit digitala prov.
Pietikäinen medger att det tenderar bli mycket flervalsuppgifter.
– Det goda är att lärarna får statistik på hur bra eleverna klarat sig och lättare kan se om någon behöver extra stöd. Och visst finns det en del bra elektroniska prov där man kan skriva öppna svar. Men de måste rättas manuellt.
Man räknar med att läsplattorna kan användas ungefär tre, fyra år.
– Det kanske är bra att de inte håller längre än så. Ingen vet hur världen ser ut efter det. Vi vet inte vad nästa grej är. Det viktiga är att eleverna får redskap att hantera information och att kritiskt kunna använda sig av flera olika källor, säger Marielle Mutka.
FAKTARUTA: LÄROPLANEN STYR
För ett år sedan köpte Vanda stad 16 000 läsplattor som delades ut i skolor, daghem och läroanstalter.
De svenska skolorna i Vanda beslöt i höstas att skaffa tilläggsplattor så att varje elev fick en personlig platta. Tilläggsfortbildning i pedagogisk användning för alla lärare ordnades också.
I hela Vanda är datorernas och tabletternas förhållande till antalet elever i medeltal 1,2.
I det svenskspråkiga resultatområdet finns det: i förskolan och årskurserna 1-6 en tablett per två elever.Högstadieeleverna har egna pekplattor. Gymnasieleverna har egna tabletter och bärbara datorer.
Skolorna styrs av Läroplansgrunderna 2016 som kräver att eleverna ska få beredskap för livet, kompetens att bemästra olika situationer och ta i bruk digital teknik.
Opeka.fi är ett nätbaserat verktyg som lärare och skola kan använda för att bedöma nivån på användningen av informations- och kommunikationsteknik i skolans undervisning. Opeka ger lärarna samt skolans och kommunens representanter information om deras egna IKT-förutsättningar i förhållande till andra lärare, skolor och den nationella situationen.
-
Pingback: Se upp med Googles undervisningsappar | kommuntorget.fi
