''Debatten om nedläggningshotade bibliotek är absurd"
Inga nedskärningar, däremot en spetssatsning som ger tiotals nya miljoner till den lokala kulturen. När Kommunförbundets sakkunniga lusläser regeringsprogrammet hittar de inga nedskärningshot som skulle drabba de kommunala kultur- och bibliotekstjänsterna.
Kommunförbundets sakkunniga inom utbildning och kultur är överraskande över den biblioteksdebatt som just nu rasar i landet. Temat i debatten är regeringens sparåtgärder som ”tvingar kommunerna att stänga bibliotek och krympa kulturen”.
– Påståendena är absurda. Det finns inga beslut i regeringsprogrammet om nedskärningar i kulturen, säger Ditte Winqvist och Johanna Selkee, sakkunniga på Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur.
– Aldrig förr har ett regeringsprogram skapat så mycket kaos och så många missförstånd som nu, säger Ditte Winqvist som har jobbat som sakkunnig inkom kultursektorn i tolv år.
Telefonerna hos Winqvist och Selkee har ringt nästan oavbrutet de senaste veckorna. De har gett tiotals intervjuer och deltagit i flera debatter där de förklarat att regeringsprogrammet inte ”drabbar” kultursektorn.
– Regeringsprogrammet innebär nedskärningar på nästa alla sektorer, men för första gången i historien drabbas inte kulturen, understryker Winqvist, som är överraskad över att den poängen inte noterats i debatten.
För Winqvist och Selkee var det en lättnad att läsa regeringsprogrammet när det offentliggjordes den 29 maj.
– Den fanns planer på nedskärningar också inom kultursektorn, men de kom aldrig med i det slutliga regeringsprogrammet, säger Winqvist.
Bilaga gav upphov till debatt
Det som startade debatten om hoten mot biblioteken och den fria bildningen är en av bilagorna i regeringsprogrammet. Bilagan handlar om hur regeringen ska minska kommunernas utgifter med en miljard euro genom att lätta på kommunernas uppgifter och skyldigheter.
I bilagan heter det att:
”Det stiftas en lag inom ramen för vilken kommunerna efter prövning kan besluta på vilket sätt de ordnar tjänster enligt de lagar som räknas upp i lagen.”
De lagar som regeringen nämner är bland annat bibliotekslagen, lagen om fritt bildningsarbete, lagen om den grundläggande konstundervisningen och kommunernas kulturverksamhet.
– Skrivningen handlar om att kommunerna ska få rätt att själva bestämma hur de vill ordna sina biblioteks- och kulturtjänster. Biblioteks- och kulturtjänsterna är lagstadgade, så de rubbas inte, säger Winqvist.
Johanna Selkee anser att det är bra att kommunerna får en större handlingsfrihet.
– Min uppfattning är att det satsas alltför mycket i bibliotekens väggar och tak, i själva byggnaderna. Framtidens bibliotek finns där människorna rör sig, exempelvis i köpcentra.
Kommunernas kulturtjänster (bibliotek, orkestrar, teater, museer, konst- och musik-undervisning) finansieras i dag av kommunerna (60 procent av kostnaderna) och staten (40 procent). Kommunernas andel har vuxit under hela 2000-talet. Totalt satsar Finlands kommuner årligen närmare 800 miljoner på kulturen.
– Det är inte staten som finansierar den kommunala kulturen, det gör kommunerna själva. Många tror att staten fungerar som garant för kommunernas kulturtjänster, men så är det absolut inte, säger Winqvist.
Kommunerna vill satsa på kultur
Både Winqvist och Selkee är övertygade om att kommunerna har en stark vilja att behålla sina kulturtjänster.
– Det finns ingen forskning som visar att kommunernas nedskärningar skulle ha drabbat kultursektorn mer än de andra sektorerna, påpekar Johanna Selkee. Tvärtom finns det flera exempel på kommuner som har låtit sin kultursektor komma lindrigare undan.
– I jämförelse med kommunernas övriga kostnader står kulturen för en relativt liten andel, under 5 procent, påpekar Winqvist
I regeringsprogrammet har konsten och kulturen fått ett eget spetsprojekt.
– Det här inte hänt tidigare, säger Ditte Winqvist.
Regeringen har förbundit sig att satsa hundratals miljoner på sina spetsprojekt. Det handlar om helt nya anslag, om pengar som frigörs via realisering av statlig egendom eller lån.
– För konsten och kulturen rör det sig om tiotals ”nya” miljoner, räknar Winqvist.
Spetsprojekt ska öka tillgängligheten
Spetsprojektets mål är göra kulturen och konsten tillgänglig för alla. Så här heter det i regeringsprogrammet:
• Barnens och de ungas kreativitet ska stärkas.
• Den grundläggande konstundervisningen liksom även kulturverksamheten ska utökas.
• Kulturen ska komma närmare alla finländare genom att konst i allmänna ut-rymmen och vid myndigheter främjas.
• Den ojämna tillgången till grundläggande konstundervisning och barnkultur inom konstens olika områden åtgärdas i landets olika delar.
• Principen att en procent av budgeten för betydande offentliga projekt ska re-serveras för konst utvidgas i samarbete med social- och hälsovården med målet att stödja de effekter som konst har på människors välmående.
Ditte Winqvist gillar att regeringen ser konst i ett större perspektiv.
– Tidigare har procentpengarna använts till utsmyckning av byggnader, till tavlor, skulpturer och reliefer. Nu öppnar regeringen upp för sociala projekt som dans, litteratur, musik och teater. Det känns jättefint.
Läs också: ”Biblioteket ska vara en egen byggnad”
