Politik och demokrati 15.3.2017

Stora ändringar på kommande inom valfriheten

Foto: Linda Grönqvist

Foto: Linda Grönqvist

Projektchef för vård- och landskapsreformen Tuomas Pöysti bekräftar för Kuntalehti att det kommer att föreslås förändringar inom valfriheten bl.a. gällande tidtabellen för att säkra serviceutbudet i landskapen.

Suomen Kuvalehti skrev igår att  kanslicheferna Martti Hetemäki (Finansministeriet), Päivi Sillanaukee (Social- och hälsovårdsministeriet), Asko Välimaa (Justitieministeriet) och understatssekreterare Tuomas Pöysti (SHM, FM) kommer att föreslå att valfriheten skjuts upp på grund av sin omöjliga tidtabell.

Enligt Suomen Kuvalehti föreslår de ledande tjänstemännen en serie korrigeringar som enligt uppgift ska råda bot på flera av de problem inom valfriheten som olika experter påtalat – samtidigt kan det också rädda regeringssamarbetet, skriver Suomen Kuvalehti.

För Kuntalehti bekräftar Pöysti att förändringar är på kommande. Han säger att t.ex. modeller och redskap som ska göra det lättare att förverkliga ett jämlikt serviceutbud i landskapen utvecklas.

– Där ska vi komma fram med något. Det är huvudsaken. En annan fråga är hur och i vilken ordning de olika elementen som förverkligar valfriheten tas i bruk samt detaljer I tidtabellen, säger Pöysti till Kuntalehti.

Det har redan flera gånger konstaterats att valfrihetsmodellen, som den ser ut nu, inte kommer att garantera valfrihet i alla landskap. Det vill man nu ändra på.

– Vi ska se till att det i varje landskap finns ett serviceutbud som är av tillräckligt hög kvalitet och att servicen täcker invånarnas behov, säger Pöysti.

Pöysti vill inte avslöja fler detaljer innan arbetet är klart, men säger till Kuntalehti att det finns tankar om t.ex. hur man kan locka med privata företag.

Kommunförbundets arbete kommer att synas i den fortsatta beredningen säger Pöysti.

I sitt utlåtande har Kommunförbundet tagit kraftigt ställning till tidtabellen, enligt vilken valfrihetslagen ska träda i kraft 1.1.2019 samtidigt som de övriga vård- och landskapslagarna. Enligt nuvarande lagförslaget skulle landskapet ha två år på sig att bolagisera och flytta verksamheten till de social- och hälsovårdscentraler och munvårdsenheter som ska ha hand om direktvalstjänsterna på basnivå inom valfriheten.

Kommunförbundet anser att tidtabellen inte är möjlig och föreslår att valfriheten och den bolagisering som valfriheten förutsätter införs tidigast 1.1.2021 i fråga om direktvalstjänsterna på basnivå och tidigast 1.1.2023 i fråga om tjänster som hör till den utvidgade basnivån.

Suomen Kuvalehti skriver att tjänstemännen kommer att förslå att valfriheten tas i bruk stegvis så att valfriheten mellan år 2019 och 2020 kan förverkligas genom ramavtalsupphandling och direktvalstjänsterna skulle tas i bruk först från och med 2021.

På det här sättet skulle landskapen ha tid att fundera vilka tjänster som ska höra till direktvalstjänsterna och vilka som ska höra till landskapets affärsverk.

Genom att införa vafriheten stegvis på det här sättet skulle det också förhindra att privata bolag kommer in på en marknad där landskapen inte har hunnit förbereda sig för konkurrens och bolagiserat sin verksamhet.

I Kuntalehti är Pöysti mer vag.

– Vi ska se till att valfriheten kan tas i bruk kontrollerat, säger han och betonar att det arbete som Kommunförbundet gjort ligger som grund.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här