Politik och demokrati 2.12.2016
Kommuntorget
Facebook (131)

Pöysti: modell 12+1 inte dyrare, valfrihet i hela landet utopi

Foto: Linda Grönqvist

Foto: Linda Grönqvist

Både valfriheten, regeringspropositionen för lagpaketet om vård- och landskapsreformen och regeringens analys om kommunernas utlåtanden ska bli klara och offentliggöras innan jul. Det blir en del ändringar i regeringspropositionen. – Modellen med 12 + 1 fulljoursjukhus blir inte nämnvärt dyrare, säger Tuomas Pöysti, projektchef för reformen. Han medger också att valfriheten i praktiken kommer att fungera bara i fem landskap.

Många tvivlar på att tidtabellen för vård- och landskapsreformen ska hålla för att lagarna ska kunna träda i kraft från och med juli 2017. I kulisserna pågår en hård tvist om hur valfriheten ska se ut och tidtabellerna skjuts upp gång på gång. Projektchefen för vård- och landskapsreformen Tuomas Pöysti tonar ner farhågorna.

– I stort sätt håller tidtabellen. Vi ska försöka publicera regeringspropositionen innan jul, målet är att den avges till riksdagen för behandling i januari. Planen är också att publicera regeringens linjedragningar gällande valfriheten innan jul. Remisstiden för valfriheten är två månader och propositionen ges till riksdagen för behandling i februari eller mars.

Valfriheten hinner alltså inte med innan riksdagen ska behandla regeringspropositionen för landskaps- och anordnarlagen.

Om valfriheten nu inte blir klar, vad händer med de paragrafer i landskaps- och anornarlagen som handlar om valfrihet. Kan man stifta lagar med paragrafer som hänvisar till en annan lag som inte finns?

– ­Det finns fyra eller fem paragrafer i lagförslaget till landskaps- och anordnarlag som nu stryks och senare flyttas till valfrihetslagen. Därtill finns det några allmänna hänvisningar till valfriheten som kan förbli kvar. Vi har redan till viss mån en rätt omfattande valfrihet i social- och hälsovårdslagen, och dessa hänvisningar syftar till den existerande social- och hälsovårdslagen som fortfarande är och kommer att förbli i kraft, säger Pöysti.

760 olika instanser har skickat in sina remissvar på regeringens förslag till vård- och landskapslag.  Social- och hälsovårdsministeriet analyserar som bäst utlåtandena.

– Sammanfattningen av utlåtandena blir troligen klar nästa vecka. Man räknar med att regeringen blir klar med sitt ställningstagande och offentliggör det innan jul, inte bara med analysen utan också regeringens beslut om vad som ska ändras i lagarna.

Kommer det att bli några förändringar i regeringspropositionen?

– Det finns några frågor som vi måste ta på allvar och som leder till förändring. Jag kan inte gå exakt in på vad eftersom regeringen ännu diskuterar ärendet.

Kritiken från fältet har varit stark just i frågan om att det är svårt att i remissvaren ta ställning till många av frågorna då man inte vet hur valfriheten ska ordnas. Enligt Pöysti delar frågan också tjänstemännen och regeringen.

Bolagiseringen hör till de frågor som väckt stark kritik. Ännu fränare är kritiken mot landskapets serviceinrättning, i synnerhet mot  hur den ska kunna fungera både som producent och övervakare.

– Jag tror inte att bolagiseringstvånget rivs upp, det är juridiskt nödvändig och en viktig fråga i regeringens paket. Eventuellt kan det komma ändringar i frågan om utsträckningen. Vad gäller serviceinrättningarna funderar man nu över en annan modell. Deras roll ska förtydligas i förhållandet till anordnandet och serviceproduktionen samt organiserings- och övervakningsansvaret. Serviceinrättningen kan inte övervaka sig själv.

Pöysti ser ändå inte något behov av en ny utlåtanderunda.

Kommer man att öppna lagpaketet på nytt då det blir offentligt hur valfriheten ska ordnas?

– Det beror på utlåtanderundan.Troligen inte eftersom största delen av paragraferna om valfrihet flyttas över.

Just nu behandlar grundlagsutskotten jourfrågan och förväntas komma med ett utlåtande nästa vecka. Pöysti är en av de experter som hörts av utskottet.

Är modellen med 12 + 1 fulljourssjukhus dyrare?

– Många andra sjukhus vill också ha fulljour och det skulle blir dyrare. Men talar man om 12 + 1, med fulljour för Vasa av språkliga skäl blir det inte nämnvärt dyrare. Det vore bra med en god arbetsfördelning mellan Vasa, Åbo, Seinäjoki och Tammerfors.

Pöysti avslöjar en ny detalj om valfriheten:

– Vi håller på att utveckla ett kapitationsbaserat system för finansieringen till social- och hälsovårdscentralen och hur man i praktiken ska garantera att basservicen blir mer omfattande än idag. Det är nyckeln till både en ökad integration mellan social- och hälsovården och till kostnadseffektivitet.

Finns det en risk att privata bolag börjar remittera mer till specialsjukvården?

– Den risken finns, men en övervakningsmyndighet ska garantera att bolagen inte i onödan remitterar till specialsjukvården, om det gör det kan de få böter. Övervakningen sker digitalt. Landskapet kan rangordna serviceproducenterna i frågan om kvalitet om det finns skillnader.

Pöysti ser regeringens mål om en kostnadsbesparing på 3 miljarder euro fram till 2029 som överambitiöst.

– Jag är bekymrad över hur vi ska nå målet. Vad gäller lagstiftningen är vi väldigt nära, men allt beror på framtida åtgärder.

Syftet var ju att minska på byråkratin, men nu ser det ut som att byråkratin kommer att sluka mer pengar?

– Till en viss utsträckning ja, men vi måste satsa på styrning och övervakning. Man måste medge att det uppstår ytterligare förvaltingskostnader.

Pengar som skulle gå till själva vården?

– Det kan man säga. Å andra sidan kostar förvaltningsbyråkratin nu också, skillnaden behöver inte nödvändigtvis vara så stor.

Hur ska svenskan i praktiken garanteras i valfrihetssystemet?

– Det finns en ny möjlighet, landskapen kan skriva in språkliga krav i kvalitets- och servicekriterierna för serviceproducenterna. Inom landskapen ska man kräva att producenter som till exempel ger service på ett visst område ska kunna ge service på svenska.

Hur garanteras fungerande och jämlik valfrihet på landsbygden dit det är svårare att locka privata aktörer?

– Landsbygden är problematisk och det råder en brist på kompetent personal. Sanningen är att antalet privata aktörer kommer att bli färre på landsbygden. Den offentliga sektorn har ändå skyldighet att ge vård. Jag måste medge att det blir ojämlikt jämfört med resten av landet. Det blir i praktiken bara fem landskap som har en fungerande marknad.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här