Politik och demokrati 28.11.2017
Kommuntorget
Facebook (3)

Nyanlända får för lite stöd i att starta eget

Evariste Habiyakare är lektor i företagsekonomi i yrkeshögskolan Haaga-Helia i Borgå.

Evariste Habiyakare är lektor i företagsekonomi i yrkeshögskolan Haaga-Helia i Borgå.

– Många invandrare startar gärna eget, men stödet från samhället och kommunerna kunde vara bättre, säger Evariste Habiyakare, då invandrares företagsamhet diskuteras på årets Finlandssvenska integrationsdagar.

Evariste Habiyakare är född i Rwanda och jobbar i dag som lektor i företagsekonomi i yrkeshögskolan Haaga-Helia i Borgå. Under de Finlandssvenska integrationsdagarna som i år ordnas för andra gången diskuteras hur kommunerna bättre kunde stöda företagsamhet bland invandrare.

Det finns flera orsaker till att invandrare vill starta eget.

– Dels handlar det om självförtroende, men också om att ha kontroll över sitt eget liv och känna sig självständig, säger Habiyakare.

– För flera kan det också handla om att höja sin status eller helt enkelt att sysselsätta sig själv. Också fast du har en hög utbildning kan det vara svårt att hitta jobb som invandrare i Finland och då kan det vara lättare att starta eget.

Oftast driver invandrarna rätt så traditionella företag som restauranger, frisörsalonger, etniska butiker, städfirmor etc.

Vissa grupper verkar vara mer benägna än andra att starta egna företag. Av dem som kommer från Turkiet är ca 40 procent entrepenörer. Bland thailändarna är motsvarande andel 20 procent, medan  bara tre procent av afrikanerna väljer att starta eget.

– Det beror mycket på från vilken kultur man kommer. Om man haft eget företag i hemlandet, känns det naturligt att starta eget också i Finland.

Viktigt kunna finska – och ha pengar

Det är ändå inte alldeles enkelt att bli företagare i Finland. Enligt Habiyakare är det framför allt startkapitalet och språkkunskaper som sätter käppar i hjulet för de nyanlända.

Eftersom de företag som invandrarna driver ofta är rätt traditionella faller de ofta utanför stödformer som  riktar sig till start up företag eller företag som arbetar med innovationer, berättar Habiyakare.

– Det verkar ändå som att de som själva sparat ihop eller lånat pengar till startkapital klarar sig bättre än de som förlitar sig på olika stödformer, säger Habiyakare.

Peter Backman är utvecklingschef för Posintra som erbjuder företagsrådgivning i Östra Nyland. Till Posintras ägare hör  bl.a. Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Enligt Backman borde kommunerna bli bättre på att formulera sitt uppdrag om företagsrådgivning till invandrare och antingen sköta det det själv eller ge uppdraget vidare.

– Vi har inte fått i uppdrag av kommunerna att ta hand om eller utveckla företagsrådgivningen till nyanlända. Här kunde kommunerna klarare definiera vilket behovet är, säger Backman.

Backman pekar också på strukturella problem i samhället.

– Många invandrare är beroende av olika stöd och bidrag. Dem mister man som företagare, vilket kan vara ett hinder för att starta eget. Det kan på sikt vara skadligt att göra folk beroende av olika stödformer.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här