Politik och demokrati 12.4.2018

Kommunernas krympande roll i sysselsättningstalkot oroar

Gymnasieutbildningen förnyas, men finansieringen som reserverats för reformen ser ut att blir knapp, konstaterar Kommunförbundet.

Gymnasieutbildningen förnyas, men finansieringen som reserverats för reformen ser ut att blir knapp, konstaterar Kommunförbundet.

Det är en besvikelse att regeringen ännu inte slagit fast om de kommunbaserade försöken som gett utmärkta sysselsättningsresultat i Tammerfors- och Åboregionerna får fortsätta eller inte, konstaterar Kommunförbundet i en kommentar till regeringens ramförhandlingar.

Om försöken avslutas leder det till onödigt administrativt krångel och försvårar samordningen av kommunernas och arbets- och näringsförvaltningens resurser, påpekar förbundet.

Kommunförbundet välkomnar åtgärderna för att främja sysselsättningen och förbättra balansen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft, men kräver att de kommunbaserade sysselsättningsförsöken fortsätter och att handlingsmodellerna genom lagändringar görs till en bestående del av alliansmodellen för tillväxttjänsterna.

– Det skulle också ytterligare bidra till de arbetslösas möjligheter att uppfylla aktivitetsvillkoret, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Kommunförbundet uttrycker sin besvikelse över att regeringen  återigen tänker lösa den regionala jämlikheten eller incitamentsproblemen med bidrag på några miljoner euro eller genom försök, och inte beaktar de omfattande statsandelsnedskärningar som drabbat sektorn.

– Samtidigt förnyas gymnasieutbildningen, men finansieringen som reserverats för reformen ser ut att blir knapp. Ett steg i rätt riktning är däremot förslagen om ett tillägg för läromedel för studerande på andra stadiet och att elever ska börja lära sig ett första främmande språk tidigare, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

Det är positivt att man i ramförhandlingarna slog fast att kommunerna och staten i samarbete ska göra en mer ingående bedömning av landskaps- och vårdreformens effekter på den kommunala ekonomin.

– Bedömningen bör inledas genast. Den kan inte skjutas upp till dess att lagarna som gäller reformen har godkänts, konstaterar Kommunförbundet.

De ändringar i finansieringslagstiftningen som gäller både kommunerna och landskapen bör göras i takt med att behovet uppstår då bland annat kalkylerna preciseras. Statlig finansiering bör också reserveras för de kostnader som förändringarna medför för kommunerna.

– Kommunförbundet är oroat över den krympande statsandelsfinansieringen, eftersom det äventyrar finansieringsprincipen och kommunernas förutsättningar att trygga basservicen. Det finns en risk för att de incitamentssystem för statsandelen som fastslogs i ramförhandlingarna gör kommunernas finansieringsbas mer oförutsägbar. Däremot är det positivt att det behovsprövade understödet återinförs och det bidrar i någon mån till att minska ojämlikheten i den kommunala ekonomin säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Kommunförbundet anser det vara positivt att att statlig mark till exempel i områden kring stationer ska utnyttjas för bostadsproduktion som stöder stadsutvecklingen. Däremot verkar ramförhandlingarnas riktlinjer inte innehålla några satsningar från statens sida för att åtgärda de eftersatta reparationerna i kommunernas byggnader eller till exempel investeringar som krävs för sunda lokaler.

– Den kommunala ekonomin håller på att nå målen för det strukturella saldot, vilket i stor utsträckning beror på kommunernas egna anpassningsåtgärder och utgiftskontroll. Vi måste se till att den kommunala ekonomin är hållbar också framöver, säger Timo Reina.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här