Flera personer och organisationer har svenska dagen till ära fått motta e-postmeddelanden där finlandssvenskar och svenskan i Finland svartmålas.

Bland annat så här står det i ett av e-postmeddelandena som skickats ut:

Finlandssvenskarna tillåts ha andra etiska värderingar och moral än finländarna. Också begreppet ”fosterländskhet” betyder något helt annat för finlandssvenskarna än för finsktalande.

Det som är bäst på nationell nivå får vika undan om de svenskspråkigas rättigheter så kräver. På det här sättet kan man räkna Svenska folkpartiet som en extremrörelse.*

Brevet står undertecknat av Juhana Kolehmainen, Liisa Kolehmainen, Tuomas Kallinen och Jani Koskinen.

I ett annat e-postutskick adresserat från Tuuli Mustonen har avsändarna samlat ihop ”fakta” om de svenskspråkigas fördelar i samhället.  Skribenterna beskyller bl.a. Svenskfinland för korruption, menar att svenskspråkiga gynnas oskäligt inom universitetsvärlden och pekar på hur dyrt det är att upprätthålla tvåspråkigheten i Finland.

E-postmeddelandena har skickats till flera personer inom Kommunförbundet, men också Folktinget och Hanaholmen har fått samma e-postmeddelanden.

Kristina Wikberg, direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet är en av mottagarna.

– Jag blir ledsen när jag får sådana här brev. Det känns både tråkigt och obehagligt. Under morgonen har jag insett att många i min bekantskapskrets fått breven, också många finskspråkiga inom min organisation, säger Wikberg.

– Innehållet påminner om fake news. De här personerna har satt ihop info som liknar fakta. Jag ser inte att det är värt att svara avsändarna eftersom texterna enbart är skrivna i syfte att nedvärdera det finlandssvenska, säger Wikberg.

*Redaktionens översättning.

 

 

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Hej!
    Har alltid undrat över påståendet att finlandssvenskan kostar. Blir det inte dyrare med två- eller flera nationalspråk? Språkdebatten i Nordiska rådet om finskan, isländskan och samiska skall vare eller inte vara ett arbetsspråk inom rådet tyder väl på det. Men kanske man inte skall jämföra ett nationalspråk med arbetsspråket i ett råd. Men frågan kvarstår: Blir det dyrare med flera nationalspråk? Skulle vara tacksam om någon kan reda ut detta.
    Mvh
    Uffe Tilljander

    • Man kan även fråga sig hur mycket finlandsvenskan har påverkat den finska nationalekonomin positivt de senaste åren. Svenskbyggderna är trots allt inkomstbringande även om de är relativt glesbebyggt. Den finlandsvenska kulturen torda ha såväl internationell som nationell framgång speciellt genom språket. Återstår att se huruvida skattesatserna ur de ”svenskgrundade” företagen är de mest fosterlandstrogna.

  2. Vad spelar det för roll om det blir dyrare med flera nationalspråk?
    Det penningmässigt har vi råd med det. Kulturellt har vi inte råd att förlora svenskan som det andra språket. Om alla som går i skolan borde lära sig det andra inhemska är en annan sak.

  3. Varför diskuteras aldrig frågan om vad finskan kostar? Man tycks ofta utgå från att finskan är kostnadsfri medan svenskan medför en tilläggskostnad. Så är förstås inte fallet. Finland har två nationalspråk och bägge kostar.

    • Ett bra exempel är det låg- och högstadie jag gick i på en tvåspråkig ort så var datorena på engelska medan finska skolan hade dem på finska och klagade på att liceserna kostade mer, detta var dock 90-tal. Kommer ihåg att programvara var billigast på engelska, lite dyrare på svenska och dyrast på finska.
      Skulle gärna betala mindre för t.ex en ny TV, laptop eller vilken annan maskin som helst om finskan samt svenskan skulle vara extra. Har aldrig själv använt elektronik eller läst manualer på annat språk än engelska. eftersom det kan vara knepigt att läsa manualen på ett annat språk än vad man har apparaten iställd på.

  4. Skulle gärna vilja veta vilka ”fördelar” man har som svenskspråkig. Är det skola på eget modersmål, rätten till vård på och andra myndighetstjänster på svenska? Om det är frågan om det så då skall nog inte heller finskspråkiga få allt detta utan att begära det. Alltid är det svenskan som skall ifrågasättas i detta land. Har inget emot att tala engelska eftersom det oftast fungerar bättre, men finska talar jag inte om det är någon som fnyser till att man talar ”fel” språk.

    Undrar vilka rubriker det skulle bli om det skulle skickas ut motvarande på finska gällande det finska språket. Svenskan så verkar folk inte bry sig och tycker att man kan skriva vad som helst om svenskspråkiga samt ifrågasätta svenska språkets ställning i Finland. Skulle finnen kritisera t.ex ryssar eller iraker så då är det direkt frågan om rasism, men gällande svenska och svenskspråkiga så är det tydligen sak samma.

  5. Magnus Hertzbergille vastaan, että koska suomi on Suomessa ylivoimaisen enemmistön äidinkieli, niin on täysin yhdentekevää, paljonko se maksaa. Äidikieltä on vain opiskeltava, tästä ei ole poikkeusta missään maassa. Mutta ruotsia puhuu äidinkielenään vain viitisen prosenttia manner-Suomen väestöstä ja näin herää kysymys, pitääkö koko maan olla kaksikelinen vain noiden viiden posentin vuoksi. Tietenkin ruotsin kielellä on suuri hisrtoriallinen merkitys Suomessa, mutta kieliä ei opiskella vain niiden historiallisen merkityksen vuoksi, vaan niiden todellisen tai ainakin oletetun käyttöarvon vuoksi. Jos ruotsi olisi Suomen kouluissa vaihtoehtoinen kieli, niin sen valitsisi tutkimusten mukaan kumminkin noin puolet suomenkielisistä koululaisista.

    Ruotsin kieli ei siis ole noin vain katoamassa Suomesta, eikä ole tarviskaan, sillä ainakin jonkinsuuruisesta suomenruotsalaisesta vähemmistöstä olisi jatkossakin hyötyä. Ruotsinkieliset nimittäin mieltävät tämän maailman hieman toisella tavalla kuin suomenkieliset, ja näin ryhmät, joissa on sekä suomen- että ruotsinkielisiä jäseniä, ovat todennäköisesti hieman luovempia kuin ne, jotka ovat puhtaasti suomenkielisiä. Vanha suomalainen sananparsi ilmaisee asian näin: Lisänä rikka rokassa.

    Kanada on Suomen tavoin kaksikielinen maa, muttei siellä silti koskaan ole ollut virkamiesranskaa ja pakkoranskakin on voimassa vain siihen ainoaan ranskankieliseen osavaltioon rajoittuvissa osavaltioissa. Toivottavasti Suomikin siirtyisi kielipolitiikassaan jatkossa lähelle Kanadassa noudatettavaa mallia.

    • Kas vain, ruotsinkielisistä levitetään valheellista ja panettelevaa propagandaa, joten Vesa Kaitera, vanha höpöhöpöhörhö, tulee hörisemään hulluuksiian. Luulisi, että Herran vuonna 2017 jokainen maailman ihminen olisi niin epähörhö, että tuomitsisi etnisyyteen kohdistuvan valehtelun ja panettelun, mutta Vesa Kaitera tulee toiminnallan todistamaan tämän luulon vääräksi. Vesa Kaitera puolustelee ihmisryhmään kohdistuvaa panettelua ja valehtelua, koska tällainen panettelu ja valehtelu on tähdellinen osa Vesa Kaiteran ideologia. Vesa Kaiteraa ilmeisesti kismittää se, että joku ei tykkää sellaisista asioista, joista Vesa Kaitera tykkää. Vesa Kaiteraa kismittää se, että epähörhöt ihmiset eivät tykkää siiitä, että ruotsinkielisiä panettellaan ja uhkaillaan Vesa Kaitera suosikkidiskurssissa. Vesa Kaiteran maailmassa on täysin hyväksyttyä että verkkotrollit lähettävät joukkopostina valheellista ja panettelevaa propagandaa ruotsinkielisistä, ja että Suomalaisuuden Liitto kannustaa kannattajiaan tekemään ruotsinkielisille niin kuin Lalli teki piispa Henrikille. Tuollainen on Vesa Kaiteran maailmassa normaalia, jopa toivottavaa toimintaa. Mutta jos joku huomauttaa tuollaisten puheiden olevan hörhöjen höpöphöpöhörinää, niin Vesa Kaiteraa alkaa itkettää. Valheiden levittäminen ja kirvesmurhalla uhkaileminen kuuluvat Vesa Kaiteran ideologiaan, joten niin saa Vesa Kaiteran mielestä tehdä. Valheellisen propagandan paheksuminen ja kirvesmurhalla uhkailun tuomitseminen puolestaan tuo Vesa Kaiteralle tipan linssiin, koska nuo epähörhöjen ihmisten tuomitsemat asiat ovat Vesa Kaiteran arvomaailmassa kaikki kaikessa. Vesa Kaitera luultavasti haluaisi siirtyä Allportin asteikolla muutaman askeleen alemmas.