Politik och demokrati 16.3.2017

Grafik: Lokala rörelser tävlar med de stora partierna i kommunerna – kolla partierna i din kommun

Det finns gott om partipolitiskt obundna listor i vårens kommunalval. Obundna rörelser är ofta en reaktion på de etablerade partiernas maktutövning, säger kommunforskaren Siv Sandberg.

Obundna kandidatlistor förekommer i hela landet, Svenskfinland är inget undantag. Typiskt för Svenskfinland är att de obundna rörelserna ofta använder förleden Pro i sina namn, till exempel Pro Jakobstad eller Pro Kronoby.

Kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi säger att det förekommer lokala obundna rörelser i hela landet. Det har funnits obundna listor i bland annat Ingå, Sjundeå, Oravais och Sibbo och på finskt håll i Kouvola och Villmanstrand.

– Den här typen av rörelser kommer och går. Det som är utmärkande för dem är att de inte brukar vara särskilt långlivade. Driver rörelserna en specifik fråga håller de ihop tills frågan är löst, oftast bara en fullmäktigeperiod, säger Sandberg.

Den obundna rörelsen ”Vårt gemensamma Sibbo” (VGS) var väldigt stark i valet 2008, lite svagare 2012 och är nu upplöst. VGS grundades år 2006 som motreaktion på att delar av västra Sibbo annekterades av Helsingfors stad. Andra lokala rörelser som försvunnit sedan 2012 är Pro Vantaa i Vanda och Tahto & Toivo i Sjundeå.

En orsak till att de obundna rörelserna blir så kortlivade är att de saknar en stödjande partiapparat med uppbackning av partitjänstemän och -pengar.

– Det finns dock exempel på obundna rörelser som hållit ihop länge, till exempel i Villmanstrand, säger Sandberg.

Långlivade lokala rörelser som går till val med egna kandidatlistor i april är Kimitoöns “Fri Samverkan”, som idag är det näst största partiet i Kimitoön med sju platser i fullmäktige. Pro Pietarsaari i Jakobstad går till val med nio kandidater på sin lista och Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö i Korsholm har 17 kandidater på sin lista.

Obundna rörelser uppstår oftast som en reaktion på upplevd maktpolitik från ett eller fler etablerade partier.

– I Svenskfinland där Svenska folkpartiet är starkt, är de obundna rörelserna en reaktion på SFP:s dominans. Tröskeln att byta parti är hög, därför är det lättare att i stället kandidera på en obunden kandidatlista, säger Sandberg.

I Kronoby går Pro Kronoby till val med 28 kandidater. Det som förenar kandidaterna inom Pro Kronoby är kravet på att Kronoby kommun ska byta landskap från Österbotten till Mellersta Österbotten. På Pro Kronobys lista finns kandidater från olika partier, också från SFP.

Grafik – interaktiv lista: kolla partierna som ställer upp i din kommun. (Texten fortsätter efter grafiken.)

Centern backar i Svenskfinland

Centern har kandidater uppställda i färre tvåspråkiga kommuner i år jämfört med kommunalvalet 2012. I vårens kommunalval saknar Centern kandidater i Hangö, Sjundeå, Kronoby, Malax, Nykarleby och Pedersöre. I Raseborg minskar antalet kandidater märkbart – från 19 till 6.

Däremot ställer Centern upp kandidater i Sibbo igen. Centern saknades i kommunalvalet 2012 i Sibbo. Nu går Centern i Sibbo till val med sexton kandidater på sin lista.

Centerns, men också Samlingspartiets, listor i tvåspråkiga kommuner i traditionella svenskbygder varierar mycket från val till val. Orsaken är enligt kommunforskaren Siv Sandberg att kandidatnomineringen är personberoende.

Sannfinländarna backar i många tvåspråkiga kommuner jämfört med valet 2012. I Karleby ställde Sannfinländarna upp med 40 kandidater 2012, i år är de 25. I Vanda minskar kandidaterna från 100 (2012) till 86 (2017), i Sibbo från 14 till 6, i Raseborg från 6 till fyra och så vidare.

Vänsterförbundet och De Gröna har däremot lyckats ta sig in i en del nya kommuner jämfört med kommunalvalet 2012. Trots att De Gröna gör en stark kandidatnominering i år har de inte lyckats etablera sig i Österbotten förutom i Jakobstad och Vasa.

(Texten fortsätter efter grafiken.)

Feministiska partiet gör entré i Nyland

Det nyetablerade Feministiska partiet finns på sex tvåspråkiga orter: Borgå, Esbo, Helsingfors, Lojo, Vanda och Åbo. Kring huvudstaden finns även två andra nya partier: Djurrättspartiet (Helsingfors och Åbo) och Liberaalipuolue (Esbo, Helsingfors, Vanda och Åbo).

Väyrynen obunden på KD-lista

Grupperingar eller personer som ställer upp som obundna på ett partis listor syns inte i siffrorna i den här artikeln. Till exempel Paavo Väyrynens Terve Helsinki, som ställer upp 18 kandidater i Helsingfors, finns alla på Kristdemokraternas lista som obundna kandidater i Helsingfors (något som väckt debatt bland kandidaterna som HS intervjuat).

Fakta: Även andra än stora partier får ställa upp

  • Ett registrerat parti är en registrerad förening som antecknats i partiregistret och därmed har rätt att ställa upp kandidater i politiska val.
  • En valmansförening är en sammanslutning av ett antal röstberättigade medborgare som går samman för att nominera en kandidat i ett val. Vid kommunalval krävs det minst tio röstberättigade i kommunen i fråga. I kommuner där invånarantalet är högst 1 500 får en valmansförening bildas av tre röstberättigade och i kommuner där invånarantalet är 1501-2000 får en valmansförening bildas av fem röstberättigade.
  • Partier kan besluta om valförbund och valmansföreningar om motsvarande gemensamma listor. Röster som givits åt kandidater som tillhör samma valförbund eller valmansföreningars gemensamma lista räknas ihop och mandaten fördelas mellan dessa i proportion till rösterna, enligt d’Hondts metod.
  • En kandidat kan ställa upp som obunden på ett partis lista. Kandidaten ska i så fall komma överens om detta med partiet. I de officiella kandidatuppställningsdokumenten, bl.a. i sammanställningen av kandidatlistorna, får ordet ”obunden” dock inte användas.

Grafik: Julius Uusikylä

Arbetsgrupp: Margareta Björklund, Linda Grönqvist, Mattias Lindroth.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här