Invånarna i de stora städerna röstade flitigare än tidigare i kommunalvalet 2017, visar Kommunförbundets analys. Det här är den största orsaken till att valdeltagandet steg med 0,5 procentenheter till 58,8 procent jämfört med 58,3 procent 2012. 

I de större städerna steg valdeltagandet framför allt i Helsingfors ( + 4,2 procentenheter), i Åbo (+ 3,4 procentenheter) och i Tammerfors (+ 3,0 procentenheter).

–  I Helsingfors var kommunalvalet också ett borgmästarval, vilket satte fart på valdeltagandet. Också i Tammerfors tävlade de största partierna om borgmästarplatsen, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom i Kommunförbundets pressmeddelande.

Enligt Kommunförbundets vd Jari Koskinen verkar borgmästarmodellen öka intresset för att rösta i kommunalval. Koskinen säger att modellen klargör skillnaderna i arbetsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän och ger beslutsfattandet ett ansikte.

Det finns stora skillnader i valdeltagandet bland kommunerna. Det högsta valdeltagandet stod Kinnula för med 82,6 procent medan Larsmo placerade sig på en andraplats med 82,5 procent.

Valdeltagandet ökade mest i Kärkölä ( + 6,9 procentenheter), Närpes (+ 4,5 procentenheter) och Helsingfors.

Lägst valdeltagande hade Kajana som också är den enda kommunen där valdeltagandet var under 50 procent.

Valdeltagande sjönk allra mest i Sjundeå ( – 9,0 procentenheter).

– Sannfinländarnas nedgång var en av orsakerna till att valdeltagandet sjönk i många kommuner, säger  Pekola-Sjöblom.

För att öka valdeltagandet efterlyser Kommunförbundet nu nya metoder. Koskinen föreslår till exempel att man kunde välja borgmästare genom direktaval, sänka åldersgränsen för att rösta och göra det möjligt att rösta via nätet.

Kolla också in Kommuntorgets grafik över valdetagande i de tvåspråkiga kommunerna:

Högre valdeltagande i 21 kommuner i Svenskfinland

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *