Landskapsgränserna ok, men vårdområdena bekymrar
18 landskap men bara 15 vårdområden gör kommunerna i Finland betänksamma till den planerade landskapsindelning. Nio kommuner är missnöjda med sina landskap och vill byta.
Det här framgår ur den sammanställning som Social- och hälsovårdsministeriet har gjort på basis av de 502 remissvar som kommuner och andra aktörer har gett om landskapsreformen.
En majoritet av kommunerna, samkommunerna och övriga aktörer anser att den nuvarande landskapsindelningen är en bra grund för bildandet av självstyrande områden. Vissa anser dock att antalet landskap bör vara färre än de föreslagna 18.
Totalt 502 kommuner, samkommuner och övriga remissinstanser har tagit ställning till regeringens riktlinjer om antalet självstyrande områden, områdesindelningen och finansieringen. Enligt regeringens riktlinjer ska 18 självstyrande områden inrättas och de nuvarande landskapen ligga till grund för dessa. Samtliga landskap ansvarar för ordnandet av social- och hälsotjänsterna men tre landskap ordnar sina tjänster i samarbete med grannlandskapet.
Av de som svarade på begäran om utlåtande ansåg 69 procent att den nuvarande landskapsindelningen är rätt utgångspunkt för områdesindelningen. Detta tyckte man framför allt i små kommuner med under 20 000 invånare. 19 procent av remissinstanserna stödde inte den nuvarande landskapsindelningen och var tionde tog inte ställning i frågan.
Tveksamhet till 18-15-modellen
En struktur med 18 landskap och 15 områdeshelheter där social- och hälsotjänsterna produceras gjorde remissinstanserna särskilt betänksamma. Vissa av instanserna stödde samarbete mellan små landskap för att producera tjänster på grund av deras begränsade ekonomiska bärkraft. Vissa av instanserna hoppades dock på större landskap som skulle ansvara för alla sina tjänster.
I utlåtandena önskade man egen beslutanderätt och genuint självstyre för landskapen. Vissa remissinstanser betonade att landskapens särdrag skulle beaktas. Att tillämpa samma modell på hela landet betraktades som problematiskt, särskilt i Nyland och Lappland.
Nio vill byta landskap
Totalt nio kommuner framförde att de skulle tillhöra ett annat landskap än nu. Dessa kommuner är Enonkoski, Heinävesi, Iitti, Storkyro, Jorois, Kuhmoinen, Pieksämäki, Jämsä och Nyslott.
Även flertalet andra kommuner skulle eventuellt vilja tillhöra ett annat landskap, om det egna landskapet inte skulle få ett självständigt ansvar för ordnandet av social- och hälsotjänsterna. Självständighet i fråga om ordnandet kunde ha betydelse för ställningstagandet i 58 kommuner. I landskapens randområden var man särskilt oroade över om närtjänsterna bevaras.
Finansiering granskas som en helhet
Enligt regeringens riktlinjer för finansieringsreformen kan kommunerna i fortsättningen inte ha ett betydande ansvar för finansieringen av social- och hälsovården. Enligt regeringen skulle staten ha det huvudsakliga finansieringsansvaret. En partiell beskattningsrätt för landskapen ska också utredas.
Enligt remissinstanserna är en överföring av finansieringsansvaret motiverat om den framtida finansieringsmodellen säkerställer kommunernas funktionsförmåga även i fortsättningen. De som svarade anser det viktigt att minska hållbarhetsunderskottet och avveckla den nuvarande flerkanalsfinansieringen. Landskapens beskattningsrätt stöddes i allmänhet medan vissa motsatte sig. Vid överföring av egendomen, personalen och pensionsansvaren till landskapen bör lika och rättvisa grunder iakttas.
Inga fler överföringar
Enligt regeringens riktlinjer överförs även räddningsväsendets och landskapsförbundens uppgifter, NMT-centralernas uppgifter avseende regional utveckling samt eventuellt miljö- och hälsoskydd till de nya landskapen. De flesta remissinstanserna önskade att andra uppgifter utöver dessa uppgifter inte skulle överföras till de nya landskapen i reformens inledningsfas. Det är viktigt att säkerställa att överföringen av uppgifter med anknytning till social- och hälsovården blir lyckad. Uppgifter som hänger ihop med kommunernas livskraft bör lämnas kvar i kommunerna, som till exempel markanvändning, planläggning och näringspolitik.
Utlåtandena är officiella och kan läsas på statsrådets projektwebbplats.
Kommunernas utlåtanden i sammandrag (på finska)
Kommuntorgets sammanställning av de tvåspråkiga kommunernas remissvar.
