Finländska städer aktiva internationellt
Mindre snack, mera verkstad i de finländska städernas internationella verksamhet. Städernas betydelse som internationella aktörer ökar och de internationella nätverken mellan städerna blir allt viktigare.
De finländska städerna är allt mer engagerade i internationella frågor och deras betydelse som internationella aktörer ökar. Städernas internationella och EU-relaterade verksamhet är idag mer systematisk och fokuserad och allt mindre ceremoniell, visar en kartläggning som Kommunförbundet har gjort.
I kartläggningen deltog sjutton finländska städer: Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Lahtis, Villmanstrand, Uleåborg, Björneborg, Rovaniemi, Tammerfors, Åbo, Vasa, Vanda, Joensuu, Kuopio, S:t Michel, Salo och Seinäjoki.
Vänortssamarbetet minskar i många städer, medan det internationellt samarbete i substansfrågor ökar. I många städer har det internationella samarbetet blivit en del av vardagen. I till exempel Vanda är den internationella verksamhet numera en integrerad del av utvecklingsarbetet, medan Villmanstrand ser den internationella verksamheten som en naturlig del av stadens strategi.
Nationsgränserna definierar inte längre vilka partnerskap som är väsentliga för städerna. Den mest givande samarbetsparten kan i många fall vara en stad i ett annat land, konstaterar forskaren Saara Turkka som gjort kartläggningen.
– Storstädernas största konkurrenter och viktigaste jämlikar idag verkar finnas i länder utanför Finland, säger Turkka.
Den här uppfattningen stöds av Helsingfors stads borgmästare Jan Vapaavuori som i en kolumn i Hufvudstadsbladet konstaterar att Helsingfors målmedvetet bygger upp partnerskap med utvalda intressanta städer och söker medlemskap i nätverk mellan ledande städer.
– En avsevärd del av vårt dagliga arbete omfattar naturligtvis redan i sig en internationell dimension, skriver Vapaavuori.
Nätverkens betydelse ökar
Betydelsen av nätverk städer emellan ökar. De städer som ingår i internationella nätverk hoppas få impulser och stöd för det egna utvecklingsarbetet och en större synlighet i den internationella intressebevakningen.
– Nätverken fungerar också som marknadsföringskanal och jämförelsematerial vid benchmarking, säger Turkka.
Många uppger att städernas internationella verksamhet gynnar det lokala näringslivet. Målet med verksamheten kan till exempel vara att förbättra städernas livskraft och göra dem attraktiva för internationella etableringar.
Ett flertal av de tillfrågade städerna uppgav att de lobbar för den egna stadens intressen internationellt. En del städer har som sin målsättning att påverka Europeiska unionens finansieringsprogram.
Bland de svårigheter som den internationella verksamheten möter nämner städerna bland annat resursknapphet, tidsbrist och svaga språkkunskaper hos personalen.
– En annan utmaning är bristen på förståelse. De förtroendevalda förstår inte alltid hur stort inflytande EU och internationellt samarbete har på städernas verksamhet. Attityderna har dock blivit positivare, säger de städer som deltog i kartläggningen.
Fakta om undersökningen
- I kartläggningen deltog 17 städer: Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Lahti, Villmanstrand, Uleåborg, Björneborg, Rovaniemi, Tammerfors, Åbo, Vasa , Vanda, Joensuu, Kuopio, S:t Michel, Salo och Seinäjoki.
- Kartläggningen gjordes i form av intervjuer och enkäter med ledande sakkunniga i städernas central- eller koncernförvaltning.
- Forskningsrapporten Suomalaiset kaupungit kansainvälisinä toimijoina (på finska med resumé på svenska och engelska) kan laddas ner avgiftsfritt via Kommunförbundets nätbokhandel.
- Internationellt samarbete en självklarhet, skriver Helsingfors stads borgmästare Jan Vapaavuori i en kolumn i HBL.
