Kvinnor fick rösträtt först i kommunalval

Först lokala val, sedan nationella val. Det var i de lokala valen som kvinnorna i Norden först fick rösta. I Finland fick kvinnorna delta i landskommunernas val så tidigt som 1865, 40 år innan de fick rätt att rösta i riksdagsval.

Rösträtten i lokala val gällde inte alla. De kvinnor som hade rösträtt var ogifta eller änkor med förmögenhet. Ju större förmögenhet, desto fler röster. Att ställa upp som kandidater i lokala val blev tillåtet för kvinnor först 1917.

Guðmundur Hálfdánarson — Guðmundur Hálfdanarson

På Island fick kvinnorna rösträtt i nationella val 1915, i lokala val några år tidigare. Andelen kvinnliga kommunalpolitiker på Island var dock blygsam till en början. 1958 var andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter på Island bara en procent.

– Det var således acceptabelt att ge kvinnorna rösträtt, så länge de röstade på män, konstaterar Guðmundur Hálfdanarson, professor i historia vid Islands universitet.

I kommunalvalet 1982 fanns det för första gången i landets historia kvinnolistor i städerna Akureyri och Reykjavik. Andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter ökade då från sex till tretton procent.

Sedan dess har andelen kvinnor i kommunalpolitiken stigit stadigt. 1994 var 25 procent av de isländska fullmäktigeledamöterna kvinnor. 2002 hade andelen stigit till 33 procent.

I dag är 44 procent av fullmäktigeledamöterna på Island kvinnor.

Utvecklingen på Island påminner mycket om situationen i Finland. Trots att kvinnor fick kandidera i kommunalval i Finland från och med 1917, var andelen kvinnor till en början mycket liten i fullmäktigeförsamlingarna.

På 1960 -talet fanns det 66 kommuner i Finland som inte hade en enda kvinnlig fullmäktigeledamot och 130 kommuner som endast hade en kvinnlig fullmäktigeledamot. På 1970-talet var kvinnornas andel i fullmäktigeförsamlingarna 12 procent, på 1980-talet steg den till 27 procent. I det senaste kommunalvalet 2012 var andelen invalda kvinnor 36 procent.

I Norge röstade Stortinget nej till ett lagförslag om allmän kvinnlig rösträtt första gången år 1886.

– Den kvinnliga rösträtten togs därefter upp till behandling i varje nytt parlament fram till 1913, då lagförslaget äntligen gick igenom, berättar Gro Hagemann, professor i modern historia vid universitetet i Oslo.

gro_hagemann_pressebilde1 — Gro Hagemann

I likhet med övriga Norden fick kvinnorna i Norge rätt att delta i lokala val först och i nationella val senare.

– Kvinnorna hade ett visst politiskt inflytande på det lokala planet. I en folkomröstning 1896 om förbudslagen deltog fler kvinnor än män. Kvinnornas inflytande i nationella val kom först senare, säger Hagemann.

I Sverige fick kvinnor rösta i lokala val så tidigt som år 1862. Nästan 60 år senare, år 1921, fick kvinnorna i Sverige som sista land i Norden rätt att rösta i allmänna lika val.

– Givetvis var kvinnorna enormt besvikna när det ena grannlandet efter det andra införde allmän rösträtt, men inte, berättar Christina Florin, professor emeritus i kvinnohistoria vid Stockholms universitet.

Finland var först i Europa att ge kvinnor rösträtt år 1906. Av de nordiska länderna införde Norge kvinnlig rösträtt som nummer två år 1913. I Danmark och på Island fick kvinnorna rösträtt 1915 och i Sverige 1921.

I världen var det Nya Zeeland som var först med att ge kvinnor rösträtt (1893) följt av grannlandet Australien 1902.